Deathstalker IV: Match Of Titans

Efter att Deathstalker (Rick Hill) räddat Dionara (Maria Ford) - syster till en krigare - beger de två sig till en turnering drottning Kana (Michelle Moffett) annordnat, där systern skulle medverkat.

Men under turneringen börjar vinnare av striderna att försvinna och det står snart klart för Deathstalker att drottning Kana har någonting helt annat i kikaren än att utkröna någon av dem...

Den fjärde, och förhoppningsvis sista, Deathstalker filmen är en klar förbättring från den tredje urusla filmen - även om det inte säger speciellt mycket. Utöver att Roger Corman återvänder som producent återvände även Howard R. Cohen som manusförfattare (han skrev även första och tredje filmernas manus), men även som regissör. Och resultatet blir ännu en ganska bedrövlig Deathstalker film. Den fjärde filmen återanvänder en del scener ifrån den första Deathstalker vilket gör det hela smått osammanhängande även om scenerna är till för att få ihop storyn i filmen.

Rick Hill återvänder som Deathstalker, men är inte en lika stor köttskalle i den här filmen som den första. Maria Ford är grymt söt och kan faktiskt agera. Michelle Moffett är hyfsat snygg, men är desto stelare som skådespelare. Övriga personer i filmen varierar - vissa kan agera, vissa kan inte.

Striderna i filmen är hyfsat ointressanta/ospännande och många av dem är tagna ur den första filmen. Slutstriden är snabbt överstökad och inte lika utdragen och töntigt framförd som den i den tredje filmen, men den är mer ointressant än den första filmens slutstrid - den andra filmens avslutning är ungefär som fjärde.

Deathstalker IV: Match Of Titans fungerar att titta på om man sett de tidigare filmerna och tycker trashfilm är kul och god underhållning - även om filmen i sig är ganska bedrövlig. Tycker man inte det så kan man lika gärna skippa samtliga filmer i serien och se någonting annat av mer och större värde.

http://www.imdb.com/title/tt0099388/

Deathstalker And The Warriors From Hell

Deathstalker (John Allen Nelson) blir anförtrodd av den vackra prinsessan Carissa (Carla Herd) att beskydda en förtrollad juvel, som är en av två delar som tillsammans håller nyckeln till den förlorade staden av skatter, Erendor. Dessvärre innehar den ondskefulla trollkarlen Troxartes (Thom Christopher) den andra delen av juvelen. Men båda sidor står inför en överaskning...

Tredje filmen, men inte sista, om Deathstalker är långt ifrån den första filmens underhållande trashfilmsstatus och den andra filmens värdelösa cheesevärde. Den tredje filmen är VÄRRE än de två första filmerna.

Först och främst är filmen på tok för utdragen och tråkig. Det händer ingenting filmen igenom och när det väl ska vara spännande så ser det mer ut som ett gäng lågstadieelever som springer runt och fäktar i luften mot varandra än actionfyllda svärdstrider - där det syns klart och tydligt att de inte slår vapnena i varandra då de knappt nuddar deras kroppar. För det andra är Nelson's gestalning av Deathstalker otroligt usel. Istället för en köttskalle eller en smilande spinkig fjant får vi här en flinande gentleman som är mer töntig än tuff. Och för det tredje är slutstriden något av det sämsta jag någonsin har sett i en film. Det är utdraget, det är löjligt, det är.. obegripligt hur de kunde komma på idéen att ens genomföra skiten.

Filmen återanvänder precis som Deathstalker II en scen ifrån The Raven (som även återanvändes i The Terror från samma år som The Raven) - men är tack och lov en av få återanvända scener.

Personerna bakom filmen måste ha tänkt med arslet när de gjorde den här filmen. Att ens några personer tackade ja till att stå framför kameran i den är ännu mer obegripligt. Tycker man de två första är skräp så lär man gråta floder av den här.

http://www.imdb.com/title/tt0097174/

Deathstalker II

Prinsessan Evie (Monique Gabrielle) blir avsatt från sin tron av den onde trollkarlen/svärdsmannen Jerak (John Lazar) och hans vällustiga och farliga allierade Sultana (Toni Naples). Förklädd till Reena Sierskan tar prinsessan Evie hjälp av krigaren Deathstalker (John Terlesky) . Tillsammans måste de slåss mot Jerak, Sultana, deras trupper och en klon av Evie (även hon "spelad" av Gabrielle) för att ta tillbaka Evie's kungadömme.

Nu var det ett bra tag sen jag recenserade en Jim Wynorski film och gissa vad? Deathstalker II är en tidig Wynorski film. Och det märks väldigt väl. Delvis för att det återanvänds scener ifrån den första Deathstalker filmen och från en tidigare Roger Corman (som producerade samtliga Deathstalker filmer, samt många, många, många andra B-produktioner) film - The Raven från 63 - samt urusla effekter, stela skådespelare och ett helt ointressant manus.

Istället för en köttskalle som Rick Hill porträterade Deathstalker som i första filmen, får vi här se en tanigare, flinande, cheesigare och töntigare Deathstalker porträterad av Terlesky - som inte ser ut att kunna ta filmen på allvar överhuvudtaget. Gabrielle har visserligen utseendet med sig, men att se henne agera är ungefär som att titta på en sågbock som försöker kommunicera (å andra sidan består större delen av hennes filmografi av "vuxenfilmer", aka mjukporr. Lazar är cheesig och hyfsat ointressant. Vi får även se King Kong i kvinnoform gestaltad av Dee Booher i en wrestling-match mellan henne och Terlesky - som dras ut något fruktansvärt. Effekter och manus behöver jag inte gå in på då jag tror de flesta redan kopplat hur de är.

Tycker man att den första filmen är usel så lär man skrika i panik av den här. Den är inte bra och den inte så där dålig så att den blir bra heller, även om den försöker sig på att vara rolig till och från så misslyckas hela filmen och den känns mest som waste of time.

Skippa.

http://www.imdb.com/title/tt0092860/

Deathstalker

Krigaren Deathstalker (Rick Hill) får uppgiften att hitta och förena de tre krafterna av skapelse - en bägare, en amulett och ett svärd - av den gamla häxan Toralva (Lillian Ker), för att förhindra att den ondskefulla magikern Munkar (Bernard Erhand) ska få tag i dem och använda dem för sina ondskefulla ändamål.

Efter att ha fått tag på svärdet slår sig Deathstalker ihop med Salmaron (Augusto Larreta), Oghris (Richard Brooker) och Kaira (Lana Clarkson) för att bege sig till den stora turneringen för att utröna den starkaste krigaren. Den falska kungen (Munkar) håller den riktiga prinsessan till fånga och planerar att döda Deathstalker, vilket kommer bli lättare sagt än gjort...

Efter att ha kikat på en review av James D. Rolfe (ägare av Cinemassacre.com) om de fyra Deathstalker filmerna fick jag bara lov att införskaffa dem asap. Första Deathstalker filmen släpptes under eran då andra större filmer av samma typ släpptes (exempelvis Conan The Barbarian och The Beastmaster) och hamnar givetvis i B-filmsarkivet.

Effekterna och makeupen är skrattretande och jag skulle tippa en slant på att de även var det när filmen släpptes back in the days. Skådespelarna är rätt hyfsade och fungerar i den här typen av film, även om det förekommer jag-kan-inte-skådespela-så-jag-läser-direkt-ur-manuset-istället-sekvenser. Storyn är hyfsad och mest en ursäkt för att visa halvtaskigt framfört våld och en massa tuttar - vilket Deathstalker filmerna mestdels går ut på.

Första Deathstalker är dock ganska underhållande - på trashfilmsvis. Om man kan se förbi de usla effekterna, den tunna storyn och de träiga skådespelarna är det här en god underhållning en sen lördagskväll.

Mycket sevärd - för oss som gillar trashfilmer.

http://www.imdb.com/title/tt0087127/

Red Sonja

Under en cermoni där en grupp personer ska förstöra en orb - som besitter mäktiga krafter som tillåter ägaren till den att frambringa stormar och jordbävningar - dyker en grupp soldater, ledda av drottning Gedren (Sandahl Bergman), och dödar samtliga på platsen - utom Varna (Janet Agren) som lyckas fly, men som senare blir dödad.

Innan hon dör träffar hon Kalidor (Arnold Schwarzenegger), en krigare utan herre, som snabbt letar reda på hennes syster, Red Sonja (Brigitte Nielsen), för att informera om hennes systers öde. I vrede beger sig Sonja iväg för att utkräva hämnd och stoppa Gerden's planer. På sin väg stöter hon också på den unga prinsen Tarn (Ernie Reyes Jr.) och hans livvakt/trontjänare Falkon (Paul L. Smith), vars kungadömme blivit totalförstört av Gerden för att prova hennes nya krafter. Tillsammans beger de sig mot Gerden's slott...

Och vilken ointressant och ospännande resa det blir. Det hela framförs på ett väldigt stelt sätt och hela filmen är en resa mellan punkt A och punkt B, utan några direkta vändningar eller intressanta händelser. De sekvenser som är menade att vara spännande är mer cheesiga, långtråkiga och ointressanta än spännande och nagelbitande. Detta är mycket tack vare de träbocksliknande insatserna från större delen av nämda (och icke nämda) skådespelare. Nielsen var verkligen fel kvinna för rollen som Sonja, då hon i stort sett står och läser rakt ur manus större delen av filmen. Bergman är stel som skurk, men klarar sig bättre än Nielsen. Ernie Reyes Jr. (som senare var med i den andra liveaction filmen om Turtles) är lite åt det andra hållet; uppblåst, irriterande och spelar över något fruktansvärt. De enda som gör hyfsade insater är Arnie (även om det ser lite ut som att han gjorde rollen för att göra regissören - Richard Fleischer - en tjänst), som dessvärre har väldigt lite tid framför kameran, och L. Smith.

Effekterna är ett skämt och jag tror inte folk blev speciellt imponerade även under 80-talet. Det luktar ganska mycket lågbudget, även om Fleischer gjorde Conan The Destroyer. På tal om Conan; vad jag har förståt det var det meningen att Arnie's roll - Kalidor - skulle vara Conan från första början då Red Sonja (återigen, vad jag har förståt det) var en spin-off ifrån original Conan-historierna.

Jag avslutar med följande citat ifrån IMDB, som lär säga en del om filmen: Arnold Schwarzenegger himself eschews this movie as one of his worst, yet he (laughingly) claims that it's an excellent disciplinary tool for his children: "I tell them, if they get on my bad side, they'll be forced to watch ‘Red Sonja’ ten times in a row. Consequently, none of my kids has ever given me much trouble."

http://www.imdb.com/title/tt0089893/

Conan The Destroyer

När Conan (Arnold Schwarzenegger) blir lovad av drottning Taramis (Sarah Douglas) att hans gamla kärlek Valeria ska bli återupplivad från de döda om han skyddar prinsessan Jehnna (Olivia d'Abo) på en resa där de ska inhämta ett magiskt horn som bara prinsessan kan bära. Han samlar Malak (Tracey Walker), Akiro (Mako) och Zula (Grace Jones), samt livvakten Bombaata (Wilt Chamberlain), för att få hjälp på resan. Men inget är vad det verkar vara...

Det är närmare två år sedan jag recenserade den första filmen om Conan och jag minns ungefär, ingenting av den filmen. Så några direkta jämförelser tänker jag inte göra mellan de två filmerna, utan koncentrerar mig helt på den här.

Jag vet inte riktigt varför men jag känner ett stort oengagemang när jag ser såna här typer av filmer. Även om filmen är rätt våldsam, bra framförd med bra skådespelare och bra effekter (för sin årgång) så tappar jag likförbannat intresset efter ca 20 minuter in i filmen och det hela slutar med att jag får sitta och spola tillbaka en sisådär 30 - 40 gånger. Filmen i sig pendlar mellan bra och ok, men jag har som sagt ändå svårigheter för att engagera mig i den.

Jag har rätt lite att skriva mer än vad jag redan har gjort, så jag avrundar med; filmen landar någonstans mellan bra och ok, och huruvida den är bättre eller sämre än den första filmen - eller om den är lika bra - har jag ingen som helst aning om. Det var ju ett par hundra filmer sen sist.

http://www.imdb.com/title/tt0087078/

The Golden Compass

I en parallel värld brevid våran bor den unga flickan Lyra Belacqua på Oxford's Jordan College. Hennes relativt lugna och stillsamma liv förändras drastiskt då hon av en ren slump när hon en dag råkar höra sin farbror - Lord Asriel - berätta för en grupp professorer om sina mystiska upplevelser i norr. När Lyra's vän Roger plötsligt försvinner spårlöst blir hon erbjuden av Mrs. Coulter att följa med till Norden för att försöka hitta honom. Innan hennes avresa får hon en gyllene kompass av Jordan's rektor som ska besitta magiska krafter, som ska berätta sanningen om allting för den som besitter kunskapen till att kunna läsa av den. Men Lyra förstår ganska snart att vissa personer inte är vilka de utger sig för att vara... och snart slängs hon in i hennes livs äventyr.

Och hennes livs äventyr slutar inte bara för att filmen slutar. Filmen är baserad på den första boken i en trilogi böcker skrivna av Phillip Pullman. Den andra delen - The Subtle Knife - är beräknad att bli släppt kring jul (vad jag har lyckats luska ut kring den iaf). Och jag kommer definitivt se den på bio, då jag tyckte den första filmen var riktigt bra.

Den börjar lite småsegt och tuggar på i runt en halvtimme - mestadels för att bygga upp storyn och klargöra lite grejer så att inte tittaren sitter som ett fån resten av filmen. Men när det väl börjar hända grejer, då börjar det hända grejer. Och händelseförloppet blir bara bättre och bättre hela tiden.

Skådespelarlistan är relativt fylld med namn man känner igen, så som Nicole Kidman (The Others), Daniel Craig (Quantum Of Solace), Ian McKellen (The Lord Of The Rings trilogin, X-Men trilogin), Christopher Lee (The Lord Of The Rings trilogin), Sam Elliott (Tombstone), Eva Green (Franklyn) och typ en bunt andra skådisar som man inte hört talas om förr. Givetvis gör de bra insatser och det hela känns trovärdigt. Effekterna är självfallet bra, så det finns inte så mycket att gnälla om där egentligen.

Vad anbelangar storyn så måste man hänga med ganska mycket i vad som händer. Det mesta som förklaras i filmen förklaras i början av den, för att sedan övergå till ett lite mer händelserikt tema.

Gillar man äventyr/fantasy så tycker jag man ska se den. Jag brukar ha lite svårigheter för just den här genren, men den här filmen gick iaf hem.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0385752/

Harry Potter And The Half-Blood Prince

Efter att ha suttit på en smällhet biograf på Sverigepremiären av den nya Harry Potter filmen så är jag ganska nöjd med vad jag fick. Den är betydligt bättre än den första filmen, dels för att den innehåller en hel del humor, snygga effekter och en relativt händelserik story. Skådespelarna är bra och Emma Watson verkar äntligen ha begripit vad skådespeleri innebär.

Storyn är väl ungefär som följer: Harry Potter ska börja sitt sjätte år på Hogwarts. Det här året har Dumbledore fått tillbaka en gammal lärare som jobbade där förut - Professor Horace Slughorn. Under en av Slughorn's lektioner får Harry tag i en bok som det står "Denna bok tillhör Halvbloodsprinsen" längst fram i boken. I samma veva börjar Harry få reda på mer om Voldemort's mörka förflutna och som den unge mannen han nu har blivit är även kärleksproblem på intåg.

Jag kollade lite på IMDB - i kommentarerna. Många har hyllat den, många har sågat den. Många säger att den går efter boken, många säger att den inte har ett skit med boken att göra. Huruvida det där hänger ihop skiter jag fullständigt i. Jag gick på filmen för att se den sjätte filmatiseringen av Harry Potter. Mina förhoppningar var rätt ljumna, så jag tog filmen som den kom och jag är nöjd med vad jag fick. Den sjätte filmen är - i min mening - den mörkaste filmen i serien hittils. Det hela känns lite mer riktat mot tonåringar som är fans av fantasy.. eller nåt.

Jag nämnde längre upp att skådespelarna var bra och att Emma Watson uppenbarligen lärt sig vad skådespeleri är. Istället för att Emma gör en halvusel/irriterande insats i den här filmen får vi se två andra brudar som uppenbarligen inte vet vad de håller på med.. eller bara är rent av irriterande. Den första är Bonnie Wright - som redan kom med i den andra filmen men som nu har en större roll - och den andra är Jessie Cave. Dessa två unga damer hade jag med nöje sluppit se i den här filmen då jag störde mig på dem i princip i varje scen de var med. Suck..

Filmen i sig är bra men varierar ganska kraftigt i händelseförloppet. Stundtals är det spännande för att sedan byta till humor för att sedan byta till prat och drama-relaterat tjafs för att sedan byta till spänning igen. Öh.. det kanske inte låter så jäkla bra. Men filmen var åtminstone bra på bio. Höh..

Hur som haver så är den sjätte filmen i Harry Potter serien en bra film. Och jag bedömmer den inte utifrån boken, utan utifrån hur den var i mina ögon på stora duken. Nu är det bara vänta på den sjunde och den åttonde delen i serien - som vad jag tror kommer vara en fortsättningsfilm alá The Lord Of The Rings.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0417741/

Harry Potter And The Order Of The Phoenix

Efter en miserabel sommar med sin adoptivfamilj - med bland annat ett möte med Dementorer - blir Harry utfryst av sina vänner när han kommer tillbaka till Hogwarts då han berättat att Lord Voldemort är tillbaka - varpå ingen tror honom. Med det femte året på skolan framför sig får han också en ny lärare i Försvar Mot Svartkonst-kursen; Professor Dolores Jane Umbridge - som vägrar att lära ut eleverna försvarbesvärjelser medans hon förnekar Harry's påståenden om att Voldemort är tillbaka. Detta medför att Harry, Ron och Hermione skapar en klubb tillsammans med en grupp andra elever - för att träna försvarsbevärjelser i smyg för att förbereda sig på Voldemort's armé.

Även storyn i den femte filmen känns lite utpressad för att fylla ut speltiden, men storyn har bitvis kopplingar till filmseriens huvudstory vilket gör den lite mer sevärd än den fjärde filmen. Den blir - som de andra filmerna - bitvis ganska pratig men den har också en mörkare ton över sig vilket gör den ganska sevärd även i de segare partierna av filmen. Skådespelarna behöver jag nog inte nämna speciellt mycket om. Emma Watson gör relativt bra ifrån sig i den här femte installationen av serien. Specialeffekterna är också bra - givetvis. Men de används betydligt mer i den här filmen än i de tidigare installationerna vilket jag personligen tycker är rätt nice.

Den femte filmen är den bästa filmen i serien hittils - efter den andra så klart - men filmen kräver ganska mycket att man har sett de tidigare filmerna för att begripa den.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0373889/

Harry Potter And The Goblet Of Fire

Strax innan Harry Potter återigen ska till Hogwarts beger han och hans vänner sig iväg till The Quidditch World Cup Final för att titta på finalmatcherna. Men efter matchen dyker Valdemort's Death Eaters upp och bränner besökarnas tält och sätter ut Voldemort's symbol på himlen - med påföljaden av raseri inom det magiska samhället.

Samma år arrangeras tävlingen 'The Triwizard Tournament' - en magitävling där tre välkända magikerskolor medverkar (Hogwarts, Beauxbatons och Durmstrang) - på Hogwarts. Deltagarna måste vara över 17 år och väljs ut av 'Goblet Of Fire' (Flammande Bägaren). Under kvällen då deltagarna ska väljas ut spottar bägaren ut fyra istället för tre namn och en av deltagarna blir Harry. Då bägarens magi inte går att bryta måste Harry - motvilligt - delta i tävlingen och ta sig igenom tre svåra och farliga grenar.

Storyn i den fjärde filmen är - enligt mig - egentligen en ursäkt för att pressa ut filmens speltid till runt 2½ timme. Hade man skitit i att ta med det där om tävlingen så hade filmen blivit.. kort. Det hade inte ens blivit en film för fan. Och vad har egentligen tävlingen med huvudstoryn att göra..?

Jag säger inte att den fjärde filmen är dålig, det är en ganska bra film. Men storyn känns utpressad och emellanåt ganska seg då de bara pratar en massa. Specialeffekterna är givetvis bra och snygga, men händelseförloppet borde de ha pressat på lite bättre. Hade de kortat ner filmen genom att ta bort några orelevanta scener hade filmen både blivit kortare och mer intensiv.

Större delen av skaran av skådespelarna är återigen tillbaka och jag tycker fortfarande att Emma Watson inte kan skådespela som hon borde och irriterar mig halvt som halvt. Hon är hur som haver bättre än vad hon var i första filmen.

Det här var dessutom den första Harry Potter filmen jag såg och jag tyckte den var riktigt bra första gången jag såg den. Men då hade jag också dragit i mig lite mer än en halv flaska vodka också. För lite (och då menar jag lite) extra läsning kan ni trycka er in på Helt Perfekt's recension och läsa en av hans kortaste recensioner. Jag håller med H bitvis om det han skriver, om ni vill ha min åsikt om hans recension.

Den fjärde filmen är sevärd, men långt ifrån den bästa i serien.

http://www.imdb.com/title/tt0330373/

Harry Potter And The Prisoner Of Azkaban

Med det tredje året på Hogwarts skolan framför sig får Harry Potter reda på att en förrymd mördare och Voldemort's medhjälpare vid namn Sirius Black har lyckats fly från Azkaban fängelset och vill döda Harry för att hämnas Voldemort. För att förvärra situationen för Harry har så kallade Dementorer - ett väsen som skickats ut för att leta reda på Black - placerats ut vid skolans ingångar och av en oförklarlig anledning har de en hemsk effekt på honom.

Den tredje Harry Potter filmen är ganska bra. Jag gillade den andra bättre, men den tredje är åtminstone bättre än den första svintråkiga filmen. I den tredje filmen bjuds det på en del snygga specialeffekter, ett relativt högt tempo i händelseförloppet och så är den småkul på sina ställen. Speciellt spännande vet jag inte riktigt om den var.. kanske om man är typ 9 år eller nåt.

De flesta av de tidigare skådespelarna är fortfarande med och är väl fortfarande, bra. Emma Watson har emellertid blivit bättre sen den första filmen och tycks göra en bättre prestation under varje ny film. I tvåan - där jag aldrig nämde något om henne - hade hon tydligen lärt sig hur man ska skådespela utan att irritera hälften av tittarna. I den här tredje filmen är hon ganska sevärd, men det är en bit kvar.

Jag avslutar med ett citat ur Helt Perfekt's korta recension på den här filmen: "Men hade jag varit 7 år och sett den varulvsförvandlingen hade jag blivit vettskrämd och drömt mardrömmar i 12 år.".

Sevärd.

http://www.imdb.com/title/tt0304141/

Harry Potter And The Chamber Of Secrets

I den första uppföljaren - som tack och lov faktiskt var riktigt bra - blir Harry Potter varnad att återvända till Hogwarts skolan av husalven Dobby då någonting fruktansvärt kommer hända detta andra år. Harry - som saknar sina vänner Ron och Hermione - bestämmer sig ändå för att åka till skolan och lyckas fly från sina adoptivföräldrar (sin moster och morbror) då Ron och hans två bröder - Fred och George - hämtar upp honom i deras fars magiska flygande bil.

Väl på skolan börjar Harry höra mystiska röster och kort därpå börjar elever med mugglarföräldrar (människor som inte besitter magiska krafter) hittas förstenade. Inte långt efter att första personen hittats blir Harry utpekad för att ha öppnat Hemligheternas Kammare och släppt löst ett monster som inte bara hotar deras liv utan också skolans stängning.

Resten vet väl alla. Right? Andra filmen är iaf BETYDLIGT bättre än den första tråkfilmen där de bara pratar. Den andra filmen inleds lite halvsegt, men blir bättre allt eftersom den går. Ungefär i mitten av filmen blir det lite segt igen, men vänder ett tag efter det.

Skådespelarna var bra och vi får se betydligt fler effekter än vad vi fick i första filmen. Händelseförloppet är betydligt mer ösigt och det händer fan så mycket mer i den här filmen än vad det hände i den första filmen. Visserligen känner vi ju redan alla karaktärer och behöver inga direkta introduktioner av dem, eller hur? Det var troligtvis den första filmens största handikapp. Att vi - som tittare - måste lära känna filmens karaktärer. Snark. Den andra filmen öser på betydligt mycket bättre iaf.

Den andra filmen var hur som haver fan så mycket bättre än den första filmen. Egentligen är det inget krav på att man har sett första filmen för att begripa den andra, men det kan vara en fördel då vissa grejer i början av filmen tar vid någon månad efter första filmens slut. Hur som helst:

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0295297/

Harry Potter And The Sorcerer's Stone

Med den sjätte filmen i Harry Potter serien vid dörrtröskeln har jag bestämt mig för att äntligen sätta mig och titta igenom de här hyllade filmerna - som alla vet är baserade på böcker med samma titlar. Den första filmen - som för övrigt är förbluffande skittråkig - handlar om Harry Potter, en helt vanlig pojke som är mer eller mindre en slav åt sin moster och morbror. Men på sin 11-årsdag får han ett brev ifrån Hogwarts School for Witchcraft and Wizardry och begriper att han egentligen är en trollkarl. Hans moster och morbror tycker inte om idéen att Harry ska flytta ifrån dem och förbjuder honom att läsa brevet. Harry blir emellertid hämtad av Hagrid - skolans vaktmästare. Tack vare en välkänd händelse när Harry var liten får han snabbt vänner på den nya skolan, men han lär sig ganska snabbt också att trollkarlsvärlden är betydligt farligare än vad han kunde tro och att vissa trollkarlar är inte att lita på.

Jag tror varenda jävel vet vem som är skurken i det här dramat och vad som händer i slutet. Så bättre storybeskrivning än så där orkar jag fan inte skriva. Den första Harry Potter filmen är hur som haver skittråkig. De använder runt 120 minuter (om jag inte misstog mig helt) till.. prat. Prat, prat, snack, prat, snack, babbel och lite mer prat och snack. Jag förstår givetvis varför de gjort detta, då det hela är meningen att vi ska få lära känna karaktärerna och få ett tycke om dem. Men for fuck sake, 2 jävla timmar till detta?! Skojar de eller? Hade de klippt bort stora delar av första timmen hade fortfarande filmen blivit begriplig.

Skådespelarna är bra och utöver snorungarna som surfat in i Hall Of Fame tack vare Potter-filmerna ser vi även en B-filmsskådis framför kameran i en väldigt.. öh, liten roll - Warwick Davis (pysslingen i Leprechaun filmerna). Davis dyker även upp i samtliga uppföljare. Enligt imdb iaf. Den enda "skådespelerskan" jag störde mig riktigt rejält på var Emma Watson (hon som spelar Hermione Granger). Hon spelade så väl över som så väl uselt och ser mest uppblåst ut. Jävla snorunge.

Effekterna var bra och snyggt gjorda, men större delen av dessa fick vi vänta på tills mot slutet av filmen.

Första Harry Potter filmen är någonting av det tråkigaste jag har sett på länge. Hur fan kunde den här filmen bli så omtalad när den kom? Glömde alla jävlar bort de två första timmarna innan de sista trettio minutrarna där det faktiskt hände någonting? Hade jag tryckt på pause-knappen och satt mig och stirrat på samma bild i två timmar hade jag fått ut ungefär lika mycket som jag fick ut av att titta igenom de två första timmarna av den här filmen.

Men som alla andra filmserier hänger de flesta uppföljare ihop med föregångarna, så det gäller ju att ha sett även den första filmen. Hur jävla dålig och tråkig den än är. Jag kommer då iaf inte se om den här filmen och jag förstår varför Helt Perfekt's ägare stängde av den efter att halva filmen gått.

http://www.imdb.com/title/tt0241527/

The Mummy Trilogy

Jag tyckte det var dags för en ny trilogi-recension.. så varsegod.. här har ni The Mummy-triologin.

Efter att Farao Seti I's högste präst Imhotep (Arnold Vosloo) och faraons älskarinna Anck Su Namun (Patricia Velasquez) gått bakom ryggen på honom och påbörjat en kärleksaffär mördar dom honom. Anck tar sitt liv, och kort därefter stjäler Imhotep hennes kropp och beger sig iväg med sina präster till Hamunaptra, de dödas stad, för att återuppliva henne. Imhotep och hans präster blir dock tillfångatagna av faraons livvakter som förföljt dom dit, och prästerna blir dömda till mumifiering, levande, medans Imhotep blir dömd till det värsta straffet; Hom-Dai, vilket involverade att de skar ut tungan på honom, mumifierade honom och begravde honom med en sorts köttätande insekt.

3000 år senare söker den franska Främlingslegionen efter den försvunna staden. Den gamla faraons livvakters ättlingar går till attack mot legionen när de börjar närma sig ingången till den gamla staden. Legionen blir besegrade, och endast två överlevande kunde gå ifrån striden; Richard 'Rick' O'Connell (Brendan Fraser) och Beni Gabor (Kevin J. O'Connor).

3 år senare hittar Jonathan Carnahan (John Hannah) en gammal artefakt som han visar för sin syster, Evelyn (Rachel Weisz), som öppnar den gamla artefakten. I den hittar dom en karta som beskriver vägen till Hamunaptra. Dom beger sig iväg till ett fängelse, och hittar där O'Connell, och ber honom visa dom vart staden ligger. Strax därpå lyckas Evelyn övertala fängelsedirektören att släppa O'Connell, mot att han får 25% av skatterna dom hittar.

De fyra personerna beger sig iväg för att leta efter den försvunna staden, men stöter på ett gäng amerikaner som är ute efter samma sak. När de väl har tagit sig till platsen där staden sägs ligga tar dom sig in i en gammal krypta och börjar kolla runt. Amerikanerna hittar snart den gamla boken Imhotep använde. Ättlingarna till faraons livvakter attackerar lägret och varnar dom, att om dom inte pyser därifrån illa kvickt så är dom så gott som döda. Natten därpå snor Evelyn boken amerikanerna hittade.. läser ur den.. och snart bryter helvetet lös.

Den är lika bra som första gången jag såg den, vilket var när den släpptes på vhs. Effekterna är, fortfarande, makalösa och filmen rullar på i ett rasande tempo och man märker knappt att man suttit och tittat på film i två timmar när den väl slutar. Skådespelarna är bra, och för en trovärdig dialog. Filmen innehåller, utöver ett rasanade tempo och makalösa effekter, en hel del humor, vilket jag inte alls mindes.

Om man inte har sett den här filmen borde man skämmas, iaf om man är filmtittare. Och ja.. det här är helt klart en fullpottare, iaf på min lista.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0120616/

För femtusen år sedan fanns det en fruktad krigare endast känd som The Scorpion King (Dwayne 'The Rock'  Johnson), som ledde en arme som krigade mot hela världen. Efter ett långvarigt krig, under sju år, besegrades The Scorpion King och hans arme, och blev tillbaka drivna in i den heta öknen Ahm Shere. En efter en stupade hans krigare i hettan, tills enbart han själv var kvar. När han stod inför döden gav han den onda guden Anubis ett förslag; om Anubis skonade honom och gav honom kraften att förgöra sina fiender, skulle Anubis få hans själ. Anubis accepterade hans förslag och skonade honom, och gav honom kommandot över hans arme. The Scorpion King och Anubis arme skonade inga som kom i deras väg. När hans uppgift var klar tvingade Anubis The Scorpion King att tjäna honom för alltid, och Anubis armér försvann ner i sanden, där dom kom ifrån.

3000 år senare hittar Evelyn (Rachel Weisz) och Richard O'Connell (Brendan Fraser) The Scorpion King's armband. Samtidigt håller en grupp människor på att gräva fram Imhotep's (Arnold Vosloo) kvarlevor i den raserade staden Hamunaptra, de dödas stad. Gruppen av människor är ledda av Baltus Hafez (Alun Armstrong) och Meela Nais (Patricia Velasquez). Strax efter de har hittat Imhotep's kvarlevor beger de sig till London för att ta The Scorpion King's armband, och kidnappar samtidigt Evelyn.

De återuppväcker Imhotep, men upptäcker att armbandet är borta. Utan armbandet hittar de inte till den plats där Imhotep ska möta The Scorpion King, och förgöra honom.. för att sedan ta hans arme och styra över världen. Richard, hans son Alex (Freddie Boath), Jonathan Carnahan (Evelyns bror) (John Hannah) och Ardeth Bay (Oded Fehr) beger sig iväg för att ta tillbaka Evelyn.

Kort efter att dom lyckats frita Evelyn blir Alex kidnappad. Med Alex som vägvisare beger sig Imhotep och hans "undersåtar" iväg för att ta itu med The Scorpion King.. och strax bakom dom är Richard och hans vänner för att stoppa både Imhotep, The Scorpion King och rädda Alex.


Andra filmen är nästintill lika bra som första. En liten skillnad mellan första och andra, utöver att de är olika bra, är att andra har lite snyggare och lite bättre effekter. Skådespelarna är i samma klass, och storyn är visserligen lite mer sullig, men den funkar fint ju längre in i filmen man kommer. Andra filmen innehåller även den en hel del humor.

Har man inte sett den här heller, skäms! Och ja, den här är mot fullpottarhållet den med.. på min lista, förstås.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0209163/

För 2000 år sen fanns det en mäktig kejsare vid namn Han (Jet Li) som erövrade kungarikena runt omkring i Kina. Han hade allt och hade besegrat alla sina fiender, utom mot sin mäktigaste motståndare.. döden själv. Han skickade iväg sin högsta general, och sin bästa vän, general Ming Guo (Russel Wong) för att leta reda på Zi Juan (Michelle Yeoh), en häxa som bodde avskilt uppe i bergen. Hon följer med till kejsaren, och lovar att hjälpa honom att hitta källan till oändligt liv. Kejsaren säger till Ming att ingen man får röra henne pga att han ska ha henne. Så småningom blir Ming och Zi förälskade, vilket inte kejsaren tycker om. Ming blir dödad, medans kejsaren sticker en dolk i Zi, men innan dess har Zi laggt en förbannelse över Han och hans arme.

1946 gräver Alex (Luke Ford), son till Richard (Brendan Fraser) och Evelyn O'Connell (Maria Bello), fram den gamla kejsarens gravkammare och för kvarlevorna till ett museum. Samtidigt blir Richard och Evelyn, som har dragit sig tillbaka för att ägna sig åt annat än gravar och mumier, ombedda att föra ett antikt "öga" till museumet. Väl på museumet blir dom förådda av Roger Wilson (David Calder), chefen för museumet, som får betalt av General Yang (Anthony Wong Chau-Sang). Yangs mål är att återuppväcka Han, så att den uråldriga kejsaren kan återställa landet ifrån "kaoset". Kejsare Han återuppväcks.. och det är upp till Richard, Evelyn, Alex, Lin (Isabella Leong) (dottern till Ming och Zi) och självklart gamle gode morbror Jonathan (John Hannah) att stoppa kejsaren och hans planer.

Den tredje, och hittils den sista filmen, är riktigt bra den också. Den innehåller precis som föregångarna snygga effekter, en hel del humor, actionfyllda scener och ett högt tempo. Samt en story som fängslar. Och självfallet skådespelare som är bra.

Det finns dock ett litet minus i trean, det är att dom har gjort den lite väl kort, de första två är strax över två timmar medans tredje filmen är runt en timme och fyrtio minuter.. så storyn trycks ihop lite mer än i dom två föregångarna. Mycket mer än så vill jag inte gnälla över den här filmen.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0859163/

Sammanfattningsvis så har jag inte så mycket att tillägga egentligen, mer än att jag rekommenderar samtliga filmer i triologin och att jag tycker man ska se dom.

Mycket nöje!

Conan The Barbarian

Jag har valt att skapa en ny kategori, även om jag inte är speciellt mycket för denna typ av filmer. Äventyr/Fantasy heter den nya kategorin, och jag inleder den med filmen Conan The Barbarian, Arnold Schwarzeneggers debutfilm.

Som ung blir Conan vittne till hur Thulsa Doom och hans anhängare mördar hans föräldrar. Conan tas till fånga och blir slav.

Årena går och Conan växer sig stor och stark. Conan blir tvingad till att slåss som gladiator i flertalet matcher och hans vinster är oräkneliga. Till slut släpper hans "ägare" honom fri, och han beger sig iväg. Han slår sig snart ihop med Subtoi, en prickskytt och tjuv. De börjar sammarbeta och blir goda vänner.

Snart beger de två männen sig in i ett av Thulsa Dooms torn, och stöter på Valeria, en mystisk kvinna som är ute efter samma sak som de. De bestämmer sig för att samarbeta och beger sig in i tornet.

Snart får kungen reda på vilka dessa personer är, och ber om deras hjälp. Han erbjuder så mycket ädelstenar och guld de kan bära, om de hämtar hem hans dotter som har gått med i Thulsa Dooms klan. Conan och hans vänner antar kungens erbjudande, och beger sig sedan iväg. Conan är dock inte enbart ute efter att rädda prinsessan, utan är också ute efter hämnd.

Jag är väldigt delad när det gäller tycke om den här filmen. Delvis tycker jag den är svinbra, när det väl händer något. Och delvis tycker jag den är förbannat trög och tråkig, när det väl inte händer något alls. Schwarzenegger är bra i rollen som den vuxne Conan dock, vilket jag var lite oroad över när jag precis satt igång filmen.

Effekterna är väl som de är. Kan inte klaga mycket mer än så skulle jag tro, pga att den faktiskt är ifrån början av 80-talet. Något jag dock fick lov att släppa ett leende för var att de hade inte sparat på våldet i scenerna där de slåss.

Hade de gjort storyn lite mer intressant hade jag troligtvis varit mer positiv till den här filmen, men i och med att handlingen är ganska tråkig och seg från och till, så sjunker betyget. Att det knappt finns någon direkt dialog alls i filmen gör det hela ännu mer segt. Och när det väl är dialog, då är det mest en massa snack om en massa ointressanta saker.

Jag vill varken hylla eller såga den här filmen, det är en ok film, men det är inget jag kommer se de kommande 5 åren igen, skulle jag tro. Ledsen Arnold, bättre kan du.

http://www.imdb.com/title/tt0082198/

RSS 2.0