Vahetere...orka?

I Moskva, Ryssland, håller ett filmteam på att spela in en ny slasherfilm. Billy Hughes är makeup artisten i teamet och arbetar med de olika specialeffekterna och makeuperna. Billy är inte bara expert på effekter, utan även stum.

En kväll när hon glömmer en mask - som hon ska ha med sig hem över helgen - blir hon inlåst i studion och blir vittne till en snuff movie inspelning. Billy måste nu försöka att övertyga de ryska polismyndigheterna om vad som har hänt.. innan hon själv går samma öde till mötes.

Mute Witness - eller Tyst Vittne som den svenska releasen heter - är något av en riktig nagelbitare. Det börjar lite stillsamt i ungefär 10 minuter eller så och brakar sedan på i ett ganska högt tempo resten av filmen. Stundtals är filmen riktigt spännande och man sitter som på nålar och filmen erbjuder en hel del twister. Filmen har en alldeles lagom speltid på ca 90 minuter också, vilket gör att de sparat på pratet och öst på med spänningen istället. Filmen är också välspelad och Marina Zudina gör en imponerande insats som den stumma Billy.

Filmen innehåller visserligen ett par fel och tynar ut mot slutet, men då den första timmen av filmen är löjligt bra så kan det ursäktas. Slutet är lite halvtwistigt, men relativt förutsägbart. Jag gillar hur som helst Mute Witness - och tänker rekommendera den då den har fler starka än svaga sidor.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0110604/

Den professionelle tjuven Luther Whitney börjar bli till åren kommen och har tänkt att dra sig tillbaka en gång för alla. Det ligger bara en sista kupp mellan honom och det ljuva pensionärslivet.

Luther bestämmer sig för att göra inbrott i Walter Sullivan's - en av USA's rikaste män - villa. Under kuppen - som till en början går smidigt till - händer något. Luther blir vittne till ett brutalt mord på en ung kvinna och en av männen som är inblandade är Alan Richmond - USA's president.

Med både polismakten och Secret Service efter sig försöker Luther att rentvå sig och sätta dit de inblandade.

Första gången jag såg den här filmen tyckte jag att den var rätt ok. Jag hade förväntat mig mer än vad jag fick, så jag blev väl smått besviken över den. Nu när jag tittade på den för andra gången gillade jag den mer.

Bland skådespelarna ser vi Clint Eastwood, Gene Hackman, Ed Harris, Laura Linney, Scott Glenn, Judy Davis, E.G. Marshall och Clintans dotter Alison Eastwood (som var med i Tightrope också) i en snabb biroll. Alla gör det de ska och filmen är trovärdig, men är seg på sina ställen.

Filmen - som är baserad på en bok av David Baldacci - är en rätt hygglig thriller, men är som sagt seg på sina ställen då den stundtals blir ganska pratig och det inte händer så mycket. Spänning uppstår lite då och då, men det känns emellanåt väldigt långt emellan dessa sekvenser.

Absolute Power är inte en av Clintans bästa filmer, men det är en hygglig film som går att titta på ett par gånger iaf.

Sevärd.

http://www.imdb.com/title/tt0118548/

Losern Adam Waltz' (Edward Furlong) liv verkar ha vänt. Som den trogne B-filmstittaren han är har han vunnit en tävling vilket ger honom en roll i just en B-film - med bland annat B-filmsstjärnan Cassie Blue (Tiffany Shepis). Men Waltz hinner knappt anlända till inspelningsplatsen då det börjar inträffa ovanligt brutala mord i filmteamet. Mord som liknar ett olöst fall på en skådespelare vid namn Scarlett May (Alexandra Holden) för över 50 år sedan. Har de någon koppling? Eller är det bara en copycat?

Terminator 2: Judgment Day och American History X är två hyllade filmer där Furlong medverkat i. Och gjort bra ifrån sig. En annan bra - men mindre känd - film han varit med i är Brainscan. En mindre bra film - och uppföljare - han medverkat i är Pet Sematary II. Så jag tänkte ge Dark Reel en chans att faktiskt visa vad den gick för.

Filmen är inte bra. Den är inte heller dålig. Den är väl halvok. Ungefär. Till en början verkade den vara lovande, men efter inledningen blev det segt. Fruktansvärt segt. Det pratas, det ageras halvtaskigt och manuset är bara tråkigt. Sen händer något, i typ 2 minuter. Sen blir det tråkigt igen. Och så håller det på resten av filmen, till ungefär de sista 12, 13 minutrarna av filmen.

Filmen lider av ett stort handikapp och hela filmen känns otroligt långtråkig och seg. Speltiden är löjligt överdriven med nästintill 110 minuter. Hade de kortat ner speltiden till runt 90 minuter hade jag kanske kunnat gilla filmen lite mer. Men nej..

Skådespelarna är väl halvdugliga, men framför vissa dialoger uselt. Furlong ser som vanligt helt drogad ut, Tiffany Shepis visar tuttarna flertalet gånger, Lance Henriksen spelar den paranoida filmbolagschefen och Tony Todd spelar en uppkäftig mordutredare med sin korkade medhjälpare Rena Riffel. Effektmässigt är den godkänd då den bjuder på ett par halvslaskiga mordscener, men det är långt mellan dem och däremellan är det en massa prat. Som sagt. Snark.

Vill man se Furlong i någon film kan man lika gärna titta på T2, American History X eller Brainscan igen istället för den här halvsunkiga filmen.

http://www.imdb.com/title/tt0883398/

Det är en helt vanlig sommardag i Manhattan, New York. Invånarna gör det de brukar göra och njuter bara av sommarvädret. Men hela situationen förändras på bara några timmar då ett mystiskt virus - buret av råttor - bryter ut i Manhattan. De som blir bitna förvandlas så småningom till blodtörstiga råttmutanter som söker nya offer att sätta tänderna i. Sex stycken nyligen vräkta hyresgäster på Mulberry Street försöker att överleva natten och slåss för att försvara deras hyreshus mot monstrena.

Jag fick nys om den här filmen genom dess alternativa titel - Zombie Virus On Mulberry Street. När jag kollade på IMDB var dess betyg ganska högt och att det var en film i After Dark Horrorfest 2007, så jag tänkte att de kunde ju faktiskt vara någonting att titta på då Butterfly Effect 3 (som också var med i en After Dark Horrorfest) var en hygglig film.

Till en början var filmen ganska seg och händelseförloppet gick ganska trögt framåt men filmen låter oss lära känna karaktärerna och få ett tycke om dem. När det väl börjar hända grejer brakar det på i ett ganska högt tempo, men det finns också en rejäl brist där som jag har nämnt i en del andra skräckfilmer. Den berömda Skaka-loss-så-att-tittaren-inte-ser-ett-skit-kameran! Jag blir så fruktansvärt less på filmer där de envisas med att slänga kameran som en jävla jojjo fram och tillbaka under de händelserika scenerna så att man inte ser ett jävla dugg vad som händer. Stundtals får vi se glimtar av monstrena, vilket höjde filmen lite grann. Men strax därpå - när någonting av faktiskt intresse skulle inträffa - börjar kamerahelvetet att skaka och slängas igen.

De få effekter och make-uper man hinner se - tack vare kameran - är rätt bra gjorda för att vara en lågbudgetfilm. Skådespelarna är trovärdiga och duger väl för just den här sortens film.

Slutet var lite underligt, men jag gillade den där halvtvära avslutningen som lämnar tittaren i det fina tillståndet då man inte riktigt vet vad man ska tycka om slutet.

Mulberry Street är en ganska ok film. Ingenting man tittar på 237 gånger på en månad, men den duger väl. Om vi bortser från skaka-kameran-tävlingen de har i filmen. Filmen är ganska löjligt mörk stundtals också. Glömde jag att nämna det?

http://www.imdb.com/title/tt0473514/

Tre unga collegetjejer går igenom flera tester för att få vara med i en collegeförening för unga collegetjejer. Under inträdescermonikvällen visar en av tjejerna - Vivia - vad hon går för när det kommer till skräckeffekter. När första april närmar sig anordnas en fest i ett gammalt övergivet hus som det sägs spöka i.

Innan festen riggar Vivia huset med diverse olika specialeffekter. Festen börjar bra men vänder snabbt och blir en dödsfälla för samtliga inblandade då någon bestämt sig för att se till att det här blir den sista festen gästerna går på... någonsin.

Vi går tillbaka i tiden lite grann. Till 1978 för att vara närmare bestämd. 1978 påbörjades inspelningarna av The April Fools, men filmprojektet stängdes ner när de nåt ungefär 90% av inspelningen då filmteamet använt mer budget än vad de fått. Filmen låg och samlade damm till 1984 då den återupptogs. När de resterande scenerna var inspelade las filmen återigen på hyllan i ytterligare två år. 1986 - ungefär mitt i 80-talets härliga slashervåg - släpptes en halvdan slasherfilm under titeln April Fool's Day. Distributörerna av The April Fools - MGM - var rädda för att The April Fools skulle misstas för att vara April Fool's Day, så de bestämde sig för att byta namn - till Killer Party. Killer Party blev alltså släppt 8 år efter det att de påbörjat den och fick en limiterad biopremiär - med en omredigerad version av originalmaterialet där nästan allt våld och blod var borttaget.

När jag satte mig för att titta på den här filmen hade jag egentligen inga förhoppningar what so ever. Hade jag haft det hade jag blivit grymt besviken. Till att börja med kan jag säga att inledningen av filmen var något av det mest underliga jag någonsin har sett. Den börjar som en zombieliknande skräckfilm, som sedan visar sig vara en film de tittar på.. i filmen. Och helt plötsligt går de från det.. till.. ja, vad ska jag kalla det egentligen? En musikvideo? Om nu det är det det ska likna, så är det något av det mest vedervärdiga jag någonsin har sett.

Filmen i sig då? Ja.. vad ska man säga? Inledningen är ungefär.. öh, 8 minuter lång eller nåt. Och sedan maler de på om totalt ointressanta saker i runt 1 timme (det inträffar två saker som var av intresse under denna timme). Sedan börjar det bli intressant gott folk. Men det förstörs ju givetvis tack vare att idioterna på MGM redigerade bort i princip allt våld och blod i hela filmen. Suck..

Skådespelarna är väl helt ok. Jag hade iofs inte räknat med så mycket mer än vad jag fick. Typ. Manuset var som sagt ass och vara bara utdraget och långtråkigt. Hade de kapat av lite mer än en timme av allt jävla malande hade filmen kunnat bli en halvintressant grej för någon skräckserie. Eller något. De få effekter vi får se är väl helt ok men ingenting man hurrar över.

Något som satte myror i huvudet på mig var att när jag kollade upp den här filmen på Statens Biografbyrås fina hemsida så såg jag att Killer Party blev förbjuden första vändan den blev provad i Sverige. Ca 2 månader efteråt släpptes den dock.. med 8 minuter klipp. Detta - mina vänner - satte ännu fler myror i huvudet på mig. Varför? Jo, för att filmen innehåller inte några direkta gorescener så som i t ex Friday The 13th filmerna. För det första, filmen är så redigerad att det egentligen inte visas något direkt våld. Och för det andra, vad klippte de egentligen bort? Inledningen av filmen? Det hade visserligen varit jävligt tacksamt men.. vad fan?

Så. Det sista jag har att säga om det här skräpet är detta: Killer Party? Pfft, jag skulle kalla den här för Snoozing Party.

http://www.imdb.com/title/tt0091338/

Coogan - en vicesheriff i Arizona - skickas till New York för att hämta förbrytaren Ringerman. Vid hans ankomst får han reda på av New York polischefen McElroy att Ringerman inte är klar då han har lyckats få i sig en dos LSD. Coogan bestämmer sig för att se till att få med sig Ringerman ändå, men i processen lyckas Ringerman fly och Coogan blir beordrad att åka hem.

Alldeles för stolt för att åka hem tomhänt, beger sig Coogan efter Ringerman för att ta fast honom.

Och därefter borde det bli tonvis med slagsmål, skottlossningar, uppkäftiga repliker ifrån Clintan och givetvis lite biljakter. Men... nä.

Istället får vi en trög film som bara maskar sig framåt och känns oändlig. Inte blir det bättre av att vi bjuds på bland annat en jävla hippie-disco-scen där de spelar en låt som måste varit skriven av en LSD-påverkad gris eller något. De tjatade samma jävla mening H E L A jävla tiden. Och så varierade de med kanske två ord, sen samma jävla mening igen. Jag hade kunnat skjuta kompositören. Jävla idiot.

Clintan gör dock en bra insats i vanlig ordning, men han jobbar med ett manus som borde ha blivit skrottat från första början. De övriga skådespelarna är väl helt ok. Och hur man kan klassa den här tröga filmen som action begriper jag inte riktigt. Jag skulle mer peka på typ.. crime, eller något. Hur som helst så har jag ju inte en crime-kategori, så action får duga.

Nu kommer jag ju säkerligen få på käften av någon, men hur kan man egentligen tycka att den här filmen är råbra? Visst, den dög väl att se. En gång. Typ. Men, superduperråbraofdoom? Nä. Inte en chans i självaste helvete.

Nej, Coogan's Bluff kan man klara sig utan i min mening. Se hellre någon av Clintans andra - bättre - filmer.

http://www.imdb.com/title/tt0062824/

Under andra världskriget tillfångatas en tysk överste av de amerikanska styrkorna, men innan han hinner bli förhörd blir lägret attackerat med artillerier. Hur som helst hinner ex-löjtnanten Kelly få tag i honom, supa ner honom och lyckas få reda på om ett hemligt uppdrag tyskarna har planerat som går ut på att de ska flytta 16 miljoner dollar i guldtackor till en bas någonstans i Frankrike. Kelly gör upp en plan och tillsammans med en handfull soldater beger han sig iväg in bakom fiendelinjerna för att sno guldet.

Jag som är ett Clint Eastwood fan och dessutom gillar krigsfilmer skäms lite grann då jag inte har sett den här innan. Det här är en av de bästa krigsfilmer som gjorts skulle jag vilja påstå.

Den är välspelad, spännande, humoristisk och innehåller en hel del stridsscener. Clintan är i toppform som den klippske Kelly, Donald Sutherland spelar den galne pansarvagnsbefälhavaren Oddball, Don Rickles spelar gnällpitten Crapgame, Telly Savalas spelar den gormande Big Joe och Carroll O'Connor spelar general Colt (som för övrigt levererar några oförglömliga gapskratt).

Egentligen finns det inte speciellt mycket att klaga över. När det inte är krigssekvenser är det antingen spännande eller komiskt, så filmen blir egentligen aldrig tråkig.

Hela filmen är väldigt välgjord och förtjänar helt klart den kultstatus som den har fått.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0065938/

När flera kvinnor hittas brutalt mördade och våldtagna i New Orleans sätts kriminalaren Wes Block (Clint Eastwood) på fallet. Och för att försöka lösa fallet dras han till de sjabbigare sidorna av staden för att leta ledtrådar. Genom fallets uppkomst möter han Beryl Thibodeaux (Geneviève Bujold) som han inleder ett förhållande med. Samtidigt måste han ta hand om sina två döttrar då han är frånskild och hatad av sin ex-fru.

När det kommer till Clint Eastwood filmer brukar det alltid finnas en viss standard på kvalitéen på filmen. Antingen är den skitbra eller så är den råbra. Eller bara bra. Tightrope från 1984 är inte en av Clintans bästa filmer - men den är ändå sevärd. Problemet med den är att den är ganska rörig och det gäller att hänga med hela tiden för att begripa vad som försigår egentligen. Och så innehåller den en del helt onödiga scener där det förekommer sexuella aktiviteter som mest känns som att de är där för att förlänga speltiden.

Skådespelarna är bra och utöver Eastwood och Bujold får vi även se Clintans egen dotter - Alison Eastwood - i en viktig roll. Även om hon inte är med jättemycket genom filmen så gör hon ändå bra ifrån sig för att vara 12 år (vid filmens inspelning). Vi ser även Dan Hedaya (Commando, Alien: Resurrection), Marco St. John (The Punisher (2004), Friday The 13th: A New Beginning), Randi Brooks (TerrorVision) och Jamie Rose (Chopper Chicks In Zombietown) framför kameran.

Manuset är - som jag skrev ovan - ganska rörigt. Stundtals började jag fundera vad manusförfattaren/regissören Richard Tuggle tänkt med egentligen då vissa scener är helt ovesäntliga för filmens handling och fyller egentligen bara ut speltiden på strax under 2 timmar. Stundtals kan även filmen kännas småseg och halvtrist.

Tightrope är väl en ganska sevärd film, även om den har sina sega stunder. Den har en del ljusa stunder också, så som några rejäla gapskratt som framkallades av konversationer mellan Clintan och en blott 10 årig Jenny Beck - som för övrigt ser ut att vara typ 7 eller något.

Sevärd, även om det finns brister.

http://www.imdb.com/title/tt0088272/

General Teague har ett problem; han har tappat kontakten med sin brorson Ted som går på militärskolan han finansierar och han misstänker att någonting har hänt. Han har även en lösning på problemet: Karl Thomasson, en föredetta legosoldat som tjänstgjort med generalen.

Karl blir ombedd av generalen att gå in under täckmantel som vikarie för en historielärare som sagt upp sig och ta reda på vad som egentligen försigår inne på skolan och vad som hänt hans brorson. Kort efter Karl's ankomst upptäcker han att skolan har blivit genomsyrad av en neo-nazistisk grupp känd som Werewolves - en specialtränad elitgrupp handplockade av kommendant Brack.

Det har gått 8 år sedan den sista Vikarien-filmen kom och jag kan nästan med säkerhet säga att det här är den sista delen i serien.. förhoppningsvis. Den fjärde filmen är en direkt-till-vhs/dvd-film och erbjuder väl därefter också. Treat Williams gör väl sin grej återigen och som stygging ser vi ingen mindre än Patrick Kilpatrick (många direkt-till-vhs/dvd-filmer). Vi ser även Angie Everhart (Bordello Of Blood, Point Doom) i en halvviktig roll.

Den fjärde filmen upprepar inte riktigt de tre tidigare filmernas idé, men den bygger på den. Att de överfört storyn och idéen från en highschool med stökiga ungdomar till en strikt disciplinerad militärskola är.. inte speciellt nyskapande. Den bjuder inte på någonting nytt egentligen, utan tar bitvis händelser ur de tidigare filmerna och lägger in dessa i nya scener. Ungefär.

Den sista - förhoppningsvis - Vikarien-filmen (som för övrigt har en löjligt lång titel) är väl en hyfsat ok direkt-till-vhs/dvd-rulle som funkar att döda tid med. Mycket mer än så är den inte värd. I mina ögon.

http://www.imdb.com/title/tt0240944/

Legosoldaten Karl Thomasson och hans gamla krigspolare Macy blir tillfångnatagna någonstans i Kosovo. Under tiden de sitter inlåsta blir Macy svårt misshandlad och blir slutligen förlamad och ber Karl göra slut på eländet - men också att lova att han söker upp Macy's college professor dotter - Nicole - för att överräcka en gammal medalj tillhörande hennes far.

Tre månader senare anländer Karl till Eastern Atlantic University på Long Island i New York - där Nicole jobbar. Kort efter deras möte blir Nicole emellertid svårt misshandlad och hamnar på sjukhus. Karl får nys om detta dagen efter misshandeln inträffade och bestämmer sig för att gå in som vikarie i Nicole's klass för att hitta de ansvariga bakom misshandeln. Tillsammans med sina polare Ed och Rahmel upptäcker han att misshandeln var bara en liten del av någonting betydligt större: en steroidhärva som blandar in ett antal viktiga personer inne på skolan.

Den tredje filmen upprepar samma koncept för tredje gången. Men den är faktiskt väldigt underhållande - på en B-films villkor alltså. Actionscenerna är dessvärre ganska få med några enstaka slagsmålsscener och ytterst få (nu snackar vi typ 1 eller 2 scener) med skottlossning. Lite snark för att vara en actionfilm, faktiskt. Storyn utvecklas inte speciellt mycket heller egentligen utan följer mest den klichéefyllda stigen och följer samtliga B-actioningredienser till punkt och pricka. Ungefär.

Treat Williams axlar återigen rollen som Karl Thomasson och han gör en hyfsat ok prestation. De övriga skådespelarna har jag antingen inte sett förut eller bara skymtat förbi i någon annan B-filmsproduktion. De duger iaf.

Den tredje filmen i serien är en ganska sevärd B-film hur som haver. Även om den upprepar de tidigare filmernas idéer om en legosoldat som tar lagen i egna händer för att rätta till problem på en skola.

http://www.imdb.com/title/tt0197924/

Efter att legosoldaten Karl Thomasson's bror - Randall Thomasson - blir ihjälskjuten när han försöker ingripa i en bilstöld återvänder Karl för att medverka på sin brors begravning. Spåren från bilstölden och mordet leder till Brotherhood - en grupp kriminella ungdomar ledda av ungdomsgangstern Little B.

Karl tror emellertid att det hela går betydligt djupare och går under täckmantel in som Randall's vikarie på Lenthrop High School i Brooklyn som historielärare för att kunna leta reda på de ansvariga bakom mordet och raden av bilstölder som inträffat.

Den andra filmen i serien är som föregångaren - fast mindre utvecklande och mer hjärndöd. Och så har den sämre effekter.

Den första filmen var nyskapande. Den satte en legosoldat i en miljö där de inte brukar i vanliga fall vara och utvecklade sedan storyn allt eftersom. Den andra filmen - som är gjord för TV - skiter i att utveckla karaktärerna och storyn utan brakar på i ett hyfsat högt tempo.

Den första filmens charm saknas också. Att se Tom Berenger piska snorungar som tror att de är någonting är hur underhållande som helst. Treat Williams gör väl i princip samma sak egentligen, fast sämre och det är betydligt färre scener inne i klassrummet än vad det var i första filmen.. vilket var en del av charmen med den första filmen.

Treat Williams var väl helt ok i huvudrollen, men jag anser ändå att Tom Berenger gjorde en bättre prestation i den första filmen. Vissa av de övriga skådespelarna är sämre än i första filmen också. Susan May Pratt är värdelös som Treat Williams brorsdotter och som skådis i övrigt. Jag störde mig på henne i varje scen hon var med i. Men sen var det en och annan som faktiskt dög som skådespelare med, t ex Chuck Jeffreys som medverkat i diverse större filmer - fast i mindre roller.

Effekterna under skottstriderna var skrattretande då de laggt på datoranimerade eldeffekter när de trycker av ett vapen vilket ser grymt orealistiskt ut. Suck..

Men i helhet är Vikarien 2: Skolan Är Slut en helt ok film med tanke på att den är gjord för TV. TV filmer brukar ju ha tendenser till att försöka vara någonting de inte är - jävligt bra film.

http://www.imdb.com/title/tt0120847/

Efter ett misslyckat uppdrag i Kuba återvänder legosoldaten Jonathan Shale till Miami med sin grupp av legosoldater. Han söker upp sin flickvän Jane Hetzko - som jobbar som historielärare på Columbus High School. Några av Jane's elever är medlemmar i ligistgänget King's Of Destruction (KOD) - ledda av Juan Lacas - som terroriserat henne.

När hon blir misshandlad och får knäskålarna sönderslagna går Shale in som hennes vikarie - utan hennes vetskap - för att hitta de ansvariga för misshandeln. När Shale börjar undersöka misshandeln upptäcker han att skolan är ett centrum för droghandel och Shale bestämmer sig för att ta itu med de kriminella problemen på skolan.. tillsammans med sin grupp.

När det kommer till Tom Berenger filmer så brukar jag gilla det mesta jag har sett honom i. Vikarien är inget undantag. Även om filmen inte är högexplosiv action utan mer en storydriven action/thriller så är den jävligt bra.

Karaktärerna i filmen är framförda bra och vi ser - utöver Berenger - bland annat Ernie Hudson (Ghostbusters filmerna) framför kameran som rektorn för skolan. Actionsekvenserna är snyggt gjorda men jag tycker de kunde ha tryckt in lite fler än de som finns i filmen.

Vikarien är en B-film, men en väldigt välgjord sådan. Gillar man såna här filmer lär man gilla den här. Jag gör det. Och jag kommer säkert att se om den fler gånger.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0117774/

Efter att en professor försvunnit blir en legosoldat och hans grupp inhyrda av den cancersjuke miljardären Murdoch för att leta reda på professorn, döda honom och ta serumet han framställt - då Murdoch tror att han har blivit förådd av honom. Samtidigt stöter den unge studenten Alex på Dr. Amanda Hayes - som också står på legosoldaternas mållista - som är i området för att sabotera blodorchidéerna som Murdoch's professor planerat. I samma veva dyker en grupp arkeologer upp för att möta upp en tidigare grupp - som väntat på dem - för att hjälpa till med en utgrävning.

Men de tre grupperna har ett större problem att tänka på än deras egna problem; en genmanipulerad anakonda som kan återställa skadade delar av sig själv inom loppet av några sekunder.

Storyn är sullig. Skådespelarna är hyfsade, men ingenting man hurrar över. Effekterna är.. öh.. ja. Vad är effekterna egentligen? De datoranimerade (bokstavligt talat) effekterna var urusla - precis som i Anaconda III. Gore effekterna var lite bättre och funkade väl att titta på. Men sen när började anakondor slita sina offer i stycken och lämnar halvätna kroppar efter sig?

Någonting jag inte riktigt förstår är varför Don E. FauntLeRoy tackade ja till att regissera 3an och 4an i den här serien. FauntLeRoy stod för regin i de fina Steven Seagal filmerna Today You Die och Urban Justice. De två filmerna var riktigt bra. Anaconda III och Anaconda 4: Trail Of Blood är inte det. 4an är visserligen bättre än 3an, men det säger egentligen inte speciellt mycket då båda filmerna är - som sagt - inte något vidare bra.

Om man måste se en ormfilm så kan man lika gärna titta på de två första filmerna som är betydligt mer påkostade än trean och fyran. Recensioner på samtliga föregångare hittar ni här, här och här.

http://www.imdb.com/title/tt1150934/

Mänskligheten har raserat och jorden har blivit övertagen av de vandrande döda. Fidler's Green - som ägs av storpampen Kaufman - är ett stort torn som ligger intill en större del inhängnade kvarter där människorna försöker leva sina liv. Men när Cholo - en man som utfört smutsjobb åt Kaufman - blir nekad en bostad i Fidler's Green blir han skitgrinig och snor tillsammans med sina polare Dead Reckoning - en pansarbil beväpnad till tänderna med kulsprutor och raketrampar.

Kaufman ber Riley - den f.d ledaren för en grupp som åker ut om nätterna för att hämta mat, medicin och annat viktigt i andra delar av staden - om att ta tillbaka Dead Reckoning innan Cholo ödelägger Fidler's Green och resten av staden. Samtidigt börjar de vandrande döda att utvecklas och verkar bli intelligentare..

Ok. 20 år efter Day Of The Dead sket Romero ur sig Land Of The Dead och mina förhoppningar var ganska höga.. det var ju Romero trots allt. Första gången jag såg den tyckte jag den var bra. Andra gången jag såg den tyckte jag att den var bra men att den hade brister. Nu när jag ser den - för typ femte gången eller nåt - så är mina åsikter lite förändrade.

När jag tänker efter är storyn ganska töntig och inte speciellt utvecklad. Zombierna står inte speciellt mycket i fokus, utan är mest där för att fylla ut storyn. Känns det iaf som. Läskig finns inte i den här filmen, utan vi bjuds mer på gore, våld och slask.

Vi ser bland annat John Leguizamo (Spawn, Ice Age filmerna, Body Count), Simon Baker (Red Planet, The Ring Two), Dennis Hopper (The Texas Chainsaw Massacre 2, Hell Ride), Robert Joy (Amityville 3-D, AVPR: Aliens Vs. Predator - Requiem, Superhero Movie) och Eugene Clark (en jävla massa tv-serier) - som zombiernas ledare - framför kameran. Asia Argento (Dèmoni 2: L'incubo ritorna, La chiesa, xXx) - dotter till Dario Argento - ser vi också i en viktig roll. De gör väl en bra insats. En lite smårolig grej är att Simon Pegg och Edgar Wright (Shaun Of The Dead-killarna) syns till snabbt i en scen... som zombies.

Effekterna och makeupen är däremot en annan historia. De är välgjorda båda delarna, vilket förnöjer den goresökande.. något så när iaf.

Det filmen faller mest på är delvis att den aldrig blir läskig och delvis på att Romero "skapade" intelligenta zombies. Detta är troligtvis det folk mest stör sig på med den här filmen. Men samtidigt får vi ju inte glömma att han experimenterade med samma sak redan 20 år tidigare - i Day Of The Dead. Det ni!

Mitt eget tycke är att Land är en helt ok zombiefilm. Den uppnåde aldrig - och kommer aldrig uppnå - sina föregångares storhet, men det är en helt ok film. Redan två år efter Land spottade Romero ur sig ytterligare en zombiefilm i sin serie: Diary Of The Dead. Jag recenserade den förra året och ni finner den här. Och den som trodde att Romero var klar med zombiegenren kan ju drömma vidare. Romero's nästa film - Survival Of The Dead - beräknas släppas i år (enligt IMDB). Vad anbelangar titeln så är det kanske inte den mest snillrika.. men vi får hoppas på det bästa.

Så.. Land Of The Dead - en ok zombiefilm. Det finns bättre, men också betydligt sämre. Tro mig.

http://www.imdb.com/title/tt0418819/

VARNING! Denna film kan framkalla psykotiskt beteende, ångestfyllda självmordstankar eller svordomar och förbannelseutövanden av personer som är fans av Romero's original. Filmen har dessutom ingenting med originalet att göra.

1968. Ravenside Military Hospital, Pennsylvania. Militären tappar kontrollen över ett bakterialt experiment som förändrar människors DNA-strukturer och förvandlar dem till zombies. En grupp soldater skickas dit för att utrota de infekterade, men DeLuca - en anställd på sjukhuset - lyckas komma åt en kapsel med bakterien och förvarar det i en termos. Strax därpå förvandlas han och blir dödad.. men termosen blir kvar i gräset.

Nutid. När en grupp patienter på mentalvårdshemmet Ravenside Memorial Hospital är ute och städar i några raviner hittar de termosen. Senare lyckas en av dem öppna den och av misstag tappar kapseln i golvet..

Den här rip-off/wannabe/skräpfilmen är - vad de som står bakom den vill att den ska vara iaf - en prequel till Romero's Day Of The Dead. Mitt tycke är att det är en hygglig C-zombiefilm med halvtaskig budget och hyfsade skådespelare, men namnet kör filmen rakt ner i botten.

Hade den enbart hetat Contagium hade jag kunnat acceptera den som en god underhållande C-zombierulle som faktiskt är underhållande, men med tanke på att den drar Romero's klassiker i smutsen då den här filmen har dåliga effekter, hyfsade skådespelare, en/ett hyfsat intressant story/manus (som kunde ha varit lite mer händelserik iofs..) och småtöntiga sekvenser som fick mig att gapskratta.

De som är fans till Day Of The Dead - och som är kräsna - bör hålla sig långt ifrån den här filmen då den inte är i närheten av farbror Romero's odödliga zombieklassiker. De som däremot är lite mer öppna för lågbudget/skräpfilm, kan nog sätta tänderna i den här. Mitt tycke är ganska blandat inför den här filmen. Jag gillar den delvis, men jag hatar den delvis också.

Men som sagt; det här är en C-/skräpfilm som Romero-fans bör hålla sig ifrån. Ni andra som vill se något uselt, släng er över den.

http://www.imdb.com/title/tt0411269/

Världen har blivit övertagen av de döda och mänskligheten hänger på en skör tråd till att utrotas en gång för alla. En grupp forskare och militärer har emellertid blivit stationerade i en gammal missilbunker någonstans i USA för att försöka hitta anledningen till varför de döda återvänder för att hitta nya offer att äta. Men även om den största faran lurar utanför bunkern med miljontals odöda så lurar även faran inne i bunkern då korpral Rhodes styr och domderar över grupperna med hot och våld.

Den tredje filmen i Romero's serie om de odöda var den första jag såg i serien, för sisodär 12, 13 år sedan. Jag brydde mig inte så noga i skådespelare, story eller andra relevanta grejer, utan ville bara se gore. I dagens läge är det lite annorlunda. Jag gillar den delvis för att den innehåller en del gore, men även för att skådespelarna är bra, storyn är välskriven och hela filmen är väldigt underhållande.. även om den inte är speciellt skrämmande.

Tom Savini återvände från Dawn Of The Dead för att stå för effekterna även i den här filmen - och det med besked. Vi får bland annat ett par stycken inälvsscener, halspulsåderavslitningar och annat godis för oss gorehounds.

Något som är lite intressant är hur Romero lyckades fortsätta sin story om de odöda efter den här filmen, med tanke på slutet. Slutet är ett sånt där "nu är det slut"-slut och egentligen borde det inte ha kommit någon mer film i serien. Men självfallet kunde inte farbror Romero hålla fingrarna i styr, utan sket ur sig Land Of The Dead.

Förra året - 2008 - släpptes även en urusel remake av den här briljanta skräckfilmen. Recension på den finner ni här.

Så.. med korta ord: se den här.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0088993/

En helt vanlig morgon övergår till en ren mardröm då en plötslig epidemi av massmord exploderar. Till en början tros det vara sinnessjuka människor som genomför dåden, men teorierna förändras och det står snart klart att det är de vandrande döda som genomför morden.

En grupp människor lyckas i uppståndelsen barrikadera sig inne i ett övergivet shoppingcenter där de försöker överleva det som inträffat.

Remakes brukar i regel vara usla, men det finns ju också en del undantag. Det här är ett av dem. Även om de inte lyckats riktigt fånga originalets charm och skönhet så lyckas de ändå vräka på med våld, blod, slask och annat kul. Plus ett sjuhelvetes till tempo.

Jag tycker det är lite småkul att de tagit med Scott H. Reiniger, Tom Savini (som jag glömde att nämna i recensionen av originalfilmen) och Ken Foree i varsin kort biroll. De andra skådespelarna är bra, med bland annat Ving Rhames i en viktig roll.

Det kändes skönt att filmen var bättre än vad jag mindes den iaf. Vad jag mindes så skulle den vara betydligt sämre än vad den var, men ibland får man ju glada överaskningar.

Remaken är emellertid inte bättre än originalet, men en stark remake brevid den.

Mycket sevärd.

http://www.imdb.com/title/tt0363547/

Den här dokumentären kom - enligt IMDB - 1985. Jag har den på Bonusdisc Of The Dead i min Trilogy Of The Dead box. Dokumentären handlar delvis om Dawn Of The Dead inspelningen, delvis om Romero's tidigare filmer och delvis om Romero och hans karriär som filmmakare.

Ordet 'intressant' är väldigt svagt i den här dokumentären. Det enda jag fann intressant var intervjuerna med Tom Savini. Resten kändes som ett oändligt malande om hur bra indipendent filmer var/är och att man faktiskt kan lyckas slå igenom bara man vill.. bla bla bla..

Att de dessutom inleder dokumentären med att visa scener ur Night Of The Living Dead och Martin (en film Romero gjorde precis innan Dawn) med en berättare som låter som att hon ska somna när som helst sköt mina förhoppningar rätt duktigt ner i backen. Resten av dokumentären är ett jävla malande om ovanstående grejer vilket är ganska ointressant.

Kvalitéen på dokumentären var ett rent skämt också. Jag satt - i princip genom hela dokumentären - och undrade om de rippat av vhs-releasen och sedan slängt in den som bonusmaterial på dvdn. Bildkvalitéen var halvdassig och ljudet var ännu värre. Och på det hör man ett tjutande rakt igenom hela dokumentären som irriterade mig något fruktansvärt.

Med tanke på att dokumentären involverade Night och Dawn filmerna tycker jag att de kunde presterat bättre ifrån sig än det här. Det finns visserligen säkert någon dokumentär där ute som faktiskt dokumenterar intressanta saker.. om både Night och Dawn.

http://www.imdb.com/title/tt0173771/

Det har gått ett tag sen de döda vaknade till liv igen och började attackera de chockade levande och civilisationen har börjat falla i bitar. I staden Philadelphia, Pennsylvania, USA, bestämmer sig det TV stations anställda paret Stephen och Francine för att fly då situationen förvärats och - efter att ha mött upp Roger och Peter (två specialtränade polismän som har order att förflytta civila till räddningsstationer) som också har valt att fly - stjäl de TV stationens helikopter och flyger västerut för att försöka hitta ett säkert ställe. På deras resa över Pennsylvania hittar de ett övergivet shoppingcenter i Monroeville - utanför Pittsburgh - och bestämmer sig för att stanna där tills krisen är över.

När Dawn Of The Dead skulle släppas bestämde sig Dario Argento (filmens producent) för att klippa om filmen för italiensk release. Den klipptes om och släpptes under titeln Zombi men är också känd som Zombie: Dawn Of The Dead. Året efter släppte Lucio Fulci Zombi 2 - känd som Zombie i USA och Zombie Flesh Eaters i europa - som senare fick en uppföljare och två fristående uppföljare. Zombi 2 har emellertid inte ett skit med Dawn Of The Dead att göra, mer än att titeln är den samma som DOTD's releasetitel i Italien. Jag kommer återkomma till den här fristående serien längre framöver. Zombi 5 är emellertid recenserad och var den första recensionen som skrevs här. Ni finner den längst ned i Skräck/Rysare-arkivet.

Med det uträtt så ger vi oss på den här europeiska/italienska cuten av DOTD. Det jag har att säga om den är att den är varken bättre eller sämre än originalreleasen.. utöver att jag störde mig som fan på att Argento laggt på italiensk skräckfilmsmusik i nästan hela filmen.

Utöver den italienska skräckfilmsmusiken valde Argento att klippa bort vissa scener som antingen var överflödiga eller orelevanta till storyn i filmen vilket får filmen att bli mer intensiv. Men sen har han valt att förlänga vissa scener också.

Tempot i filmen är lite högre och det är väl till en viss grad bra, men samtidigt saknar jag lite av det här med att vi får följa den här gruppen på fyra personer som försöker överleva i en värld som ligger i rännstenen. I den här omklippta versionen får vi inte lära känna karaktärerna lika mycket som i originalreleasen, men vi bjuds istället på ett högt tempo. Whatever..

Mitt personliga tycke är att originalreleasen är mer givande, men också att den europeiska/italienska omklippta versionen är riktigt bra med ett lite högre tempo. Filmerna skiljer sig inte så fruktansvärt mycket från varandra, men de har en del skillnader.

Mycket sevärd.

http://www.imdb.com/title/tt0077402/

Det har gått ett tag sen de döda vaknade till liv igen och började attackera de chockade levande och civilisationen har börjat falla i bitar. I staden Philadelphia, Pennsylvania, USA, bestämmer sig det TV stations anställda paret Stephen och Francine för att fly då situationen förvärats och - efter att ha mött upp Roger och Peter (två specialtränade polismän som har order att förflytta civila till räddningsstationer) som också har valt att fly - stjäl de TV stationens helikopter och flyger västerut för att försöka hitta ett säkert ställe.

På deras resa över Pennsylvania hittar de ett övergivet shoppingcenter i Monroeville - utanför Pittsburgh - och bestämmer sig för att stanna där tills krisen är över.

10 år efter de dödas natt kom alltså de dödas gryning och det är ett mästerverk hela vägen ut. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har sett den här mästerliga filmen, men det här var absolut inte den sista.

David Emge, Ken Foree, Scott H. Reiniger och Gaylen Ross är gruppen vi får följa större delen av filmen. Vi får även se Tom Savini - som också stod för effekterna i filmen - i en kort biroll som MC-gängmedlem. Samt en massa andra personer jag inte känner igen. Foree och H. Reiniger är för övrigt med i 2004ans remake av den här filmen också.

Egentligen finns det inte så mycket att säga om Dawn Of The Dead. Älskar man skräckfilm borde man ha sett den här filmen. Den är - som sin föregångare - en odödlig klassiker som troligtvis kommer bli ihågkommen för vad den är: ett mästerverk.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0077402/

När Barbra och hennes bror Johnny åker till deras döda fars grav blir Barbra attackerad av en man på kyrkogården. Johnny ingriper men blir överrumplad. Barbra flyr från platsen och kommer så småningom till ett stort hus. Strax därpå dyker fler överlevare upp. Tillsammans barrikaderar de huset och försöker att överleva natten.. då de döda kom tillbaka.

1998 bestämde sig någon smartskalle för att "Ja, vi släpper NOTLD igen, fast med nya scener och borttagna originalscener!". Sagt och gjort.. de gjorde det. Hur blev resultatet? Vad tror ni? Skit så klart.

Den här versionen innehåller ett par nya scener som inte tillför speciellt mycket till originalfilmen, men samtidigt förlängs inte heller filmen då dårarna beslutade sig för att korta ner vissa scener (med urusel redigering vilket medför att filmen ser ut att hoppa då och då). Detta medförde att filmen emellanåt (speciellt vid ett ställe) blir totalt osammanhängande - speciellt för oss som sett originalversionen.

Slutet blev - tack vare de nya scenerna - utdraget och halvtråkigt då vi får se en prälle med 90-talsskägg stå och gasta om att de levande döda egentligen är demoner som besatt de döda kropparna. Muthafucking snark.

Det finns säkert mer att gnälla på, men jag nöjer mig med att säga så här: undvik den här releasen av filmen och se originalversionen som den var när den släpptes 1968, istället.

http://www.imdb.com/title/tt0063350/

Efter den gräsligt dåliga 3D remaken bestämde jag mig för att det var dags att stöka igenom de mest klassiska zombiefilmerna som gjorts.. och deras remakes. 3D remaken hittar ni längre ner och remaken från 90 hittar ni här. Så.. det var här allting startade. Det var med den här filmen George A. Romero tog oss ut... i de dödas natt.

När Barbra och hennes bror Johnny åker till deras döda fars grav blir Barbra attackerad av en man på kyrkogården. Johnny ingriper men blir överrumplad. Barbra flyr från platsen och kommer så småningom till ett stort hus. Strax därpå dyker fler överlevare upp. Tillsammans barrikaderar de huset och försöker att överleva natten.. då de döda kom tillbaka.

Det här är en av de bästa skräckfilmer som gjorts och är en av milstolparna i skräckfilmsgenren som även la grund för den moderna zombiegrenen, med blod och gore. I dagens läge känns filmen visserligen ganska tam på effekterna (även om den faktiskt är ganska slaskig på sina ställen) och speciellt skrämmande är den inte heller, men det är fortfarande en riktig nagelbitare. Även om jag har sett den många gånger innan sitter jag ändå som på nålar och bara hoppas att den och den ska överleva.. fastän jag vet att det inte kommer ske.

Istället för att filmen enbart koncentrerar sig på gore, våld och äckeleffekter får vi se bra skådespelare som framför karaktärer som vi tittare får lära känna ordentligt och får faktiskt ett tycke om dem.. åtminstone flera av dem. Och filmen innehåller självklart dånande musik så fort det blir läskigt i sann gammal-skräckfilms-anda.

Vi får inte heller glömma bort den klassiska repliken "They coming to get you Barbra." som Russel Streiner säger i början av filmen, med en Greve Dracula-liknande röst. Lite småkomiskt, kanske.

Har man inte sett NOTLD - bara för att den är svart-vit - skäms. NOTLD var, är och kommer alltid att förbli en skräckfilmsklassiker som aldrig kommer att dö.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0063350/

Den nyaste remaken av den klassiska skräckfilmen från 1968 kom 2006, med bland annat Sid Haig (House Of 1000 Corpses, The Devil's Rejects) i rollistan. Den nyaste remaken är alltså en sån där film som är filmad med 3D-effekter (som My Bloody Valentine (2009), som jag recenserade nyligen). Recension på remaken från 1990 av Tom Savini finner ni här. Nu, till storyn.

Barb och Johnny åker till deras mosters begravning men finner begravningsplatsen tom på folk. Strax därpå blir Johnny attackerad och sticker med bilen och lämnar kvar Barb, som flyr från platsen. Med de levande döda i hälarna blir hon räddad av Ben - en lokal collegestudent - som tar henne till den intilligande familjen Coopers gård. Barb berättar för gårdens ägare - Henry Cooper - om vad hon varit med om. Henry är till en början skeptisk, men får rätt snart klart för sig att Barbs historia är mer verklig än vad han velat tro och inte långt efter börjar de levande döda omringa gården.

När jag satte mig för att titta på den här filmen så hade jag inte speciellt höga förhoppningar. Liksom, det är en 3D remake av en odödlig klassiker. Men hur dålig kan den egentligen vara? Så dålig kan den väl ändå inte vara? Jo, det var den.

Skådespelarna var något av det sämsta jag har sett på länge (bortse från Sid Haig, som gör den enda bra insatsen i filmen). Effekterna är.. öh.. vilka effekter förresten? De få effekter vi får se är så lågbudget att det är skrattretande. De flesta scener där det händer - eller rättare sagt ska hända något - får vi inte se förrens efter det har hänt. 3D-effekterna används knappt heller - om vi bortser från kanske 4 eller 5 scener i hela filmen. De kunde lika gärna ha skippat 3D i titeln.

Den största likheten mellan originalfilmen och den här remaken är väl titeln, men de flesta likheter börjar och slutar även där. Storyn är helt förstörd med usla och tråkiga röka-brass-skämt som inte fick mig att dra på läpparna ens. Fast det kanske inte var skämten som var dåliga, utan bara uselt framförande av de usla skådespelarna.. whatever, vem bryr sig?

En sak som satte myror i huvudet på mig var att enligt IMDB är det här en uppföljare till House Of The Dead-filmerna, samtidigt som det är en remake av NOTLD från 68 och 90. Hur fan går det ihop? Det är inga flashbacks eller någonting från HOTD-filmerna.. så vad har den här med dem att göra? Ja, utöver att Sid Haig är med i den här och HOTD2 (där han är med i typ 3 minuter eller nåt..).

Nej. Vill ni se Night Of The Living Dead, se då originalet eller remaken från 90. Det här skräpet ger er ingenting. Den är inte ens så usel och dum att den blir bra, den är bara usel.

http://www.imdb.com/title/tt0489244/

Det är strax innan stängningsdags i den lokala mataffären Hastings Supermarket i den lilla idyliska staden Buck Lake, Arizona. Men de normalt monotona uppgifterna inför stängningen bryts tvärt då en grupp maskerade och tungt beväpnade personer stormar den lilla affären. Minutrarna som följer dödas flera av kunderna och de anställda och de resterande hålls som gisslan.

Gisslantagarna verkar till en början vara rånare eller terrorister, men visar sig vara en grupp forskare som har upptäckt och spårat en utomjordisk organism till just den här affären och de är bestämda att leta reda på vilka av de i gisslan som är infekterade och stoppa invasionen till vilket pris som helst.

Jag hade sett fodralet på den här filmen hos den lokala videobutiken ett par gånger och jag tyckte den verkade intressant. Jag blev senare rekommenderad den av min vän O som sa att den var förvånansvärt bra för att vara en B-film. Nu vet vi ju alla att B-film rockar (emellanåt iaf), men ändå..

Jag måste hålla med O. Den var förvånansvärt bra. Skådespelarna och effekterna var faktiskt riktigt bra, för att vara en lågbudget/B-film. Slutet var ren kärlek också och fick mig att jubla i soffan. Manuset var bra, även om det blev lite segt en liten bit in i filmen tills det att man fick se den första infekterade. Om man bortser ifrån det var det bara en liten grej jag störde mig på i filmen, och det var att kameran började skaka när det började hända grejer. Visserligen slängde de inte med den som en jävla jojjo (vilket har blivit rätt populärt i filmvärlden på senare år), så det sumpar iaf inte filmen totalt.

Kategoriseringen är halvknepig på den här filmen med. Den börjar som en sci-fi thriller för TV och fortsätter så en bra bit in i filmen.. och tvärvänder helt plötsligt och blir en lite underlig blandning mellan sci-fi skräck och thriller.

Gillar man B-film med bra effekter, skådespelare och ett manus som är bra till större delen så gillar man nog det här. Jag blev som sagt förvånad.. och är rejält nöjd över det.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0996979/

Bolt (John Travolta) är en hund som är genetiskt förändrad och har fått genom experimenten superkrafter. Han hjälper sin matte Penny (Miley Cyrus) att rädda hennes far från den onde Dr. Calico (Malcolm McDowell). Bolt vet emellertid inte att han bara är en skådespelare i en känd tv-serie och att hans krafter egentligen bara är specialeffekter. Efter att han av en ren slump hamnar i New York - på andra sidan USA från Hollywood - får han lära sig ett och annat på sin väg hem till Penny med hjälp av den herrelösa katten Mittens (Susie Essman) och den orädde, fete och smått korkade hamstern Rhino (Mark Walton) - som också är ett fanatiskt fan till tv-serien och Bolt.

Jag tror inte det finns så mycket att säga om den här filmen som inte redan har sagts. Den är bra. Jävligt bra. Animationerna är grymt snygga och filmen är både spännande, rolig och har ett relativt bra flyt på det hela. Enda störmomentet i filmen jag kommer på är ett halvsegt montage runt en tredjedel in i filmen, då de spär på med en löjligt lång sekvens där Bolt får lära sig en massa saker.. och till det spelas en halvsvängig country-låt. Eller nåt.

Något som fick mig att lyfta på ögonbrynen var att Malcolm McDowell har en biroll i filmen. McDowell - som alla trogna läsare vet - förknippar jag med död och förintelse i Tjernobyl. För er icketrogna läsare ska jag förklara: han är en värdelös skådespelare i mina ögon. McDowell har hur som helst (skönt nog) inte en speciellt stor roll i filmen, så ni som vet vem han är kan pusta ut.

Bolt är hur som helst en väldigt bra animerad film (om vi bortser ifrån den där country-biten, eller vad det var..) som passar både barn och vuxna.

För er som är sugna på mer läsning, kan klicka er in till Helt Perfekt och läsa hans - korta - recension.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0397892/

Chev Chelios är död. Tror man. Chev är emellertid i livet, men har blivit bestulen på sitt hjärta av den kinesiske gangstern Johnny Vang. Istället för sitt nästintill oförstörbara hjärta har Chev fått ett batteridrivet mekaniskt hjärta som måste ha påfyllning av el med jämna mellanrum. Men som den tjurskallen Chev är så beger han sig efter Vang för att ta tillbaka det som är hans.

Den första filmen var hysteriskt rolig, actionfylld, knäpp och helt.. ja, bara helt underbar. Uppföljaren är.. ungefär två resor värre. Saker som realism och verklighetstroget existerar inte i den här filmens värld. Men det är också det som gör filmen så jävla bra.

Filmen driver med sig själv och försöker inte vara seriös någonstans. De som vill se något verklighetstroget kan titta under drama-kategorin istället. Här bjuds vi på ännu mer slagsmål, skottlossning, "lagomt" sjuk humor, sex och så givetvis Jason Statham i toppform som Chev Chelios. Vi återser även Amy Smart i rollen som hans korkade flickvän. Hur kul som helst.

Tempot är ungefär som den första filmens. Jag vet inte om den ligger över eller under, men högt är det iaf. Filmen brakar på i 200 knyck och levererar gapskratt efter gapskratt och många underhållande actionscener.

Det här är vad jag kallar underhållning.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt1121931/

Yrkesmördaren Chev Chelios ligger jävligt illa till. Hans rival - Verona - har injicerat honom med det dödliga giftet "The Beijing Cocktail". Tack vare hans vän - och läkare - Doc Miles får han reda på att han måste hålla adrenalinet pumpande för att inte hjärtat ska sluta slå. Chev beger sig därefter ut för att leta reda på Verona.. innan hans hjärta slutar slå.

Kalla mig efter om ni så vill, men det här var första gången jag såg den här filmen och jag skäms rejält över att inte ha sett den förr. Filmen går igång redan efter ytterst få minuter och det är full jävla rulle från början till slut och stannar inte upp många sekunder.

Filmen vräker på med biljakter, slagsmål, skottlossning, lagomt sjuk humor, sex och klockrena dialoger mellan Jason Statham (The Transporter-filmerna) och de övriga i filmen i ett rasande tempo. De övriga skådespelarna - däribland Amy Smart (The Butterfly Effect, Mirrors) - är bra och väldigt underhållande att titta på. Manuset är emellertid en ren ursäkt för att visa så mycket action som möjligt under så lite tid som möjligt. Filmens komiska inslag fick mig att vråla av garv och jag kunde inget annat än att bara älska det jag såg.

Läs gärna en ungefärligt lika kort recension hos Helt Perfekt.

Gillar du action och inte har sett Crank - vad fan väntar du på?

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0479884/

Den unge psykologistuderande Clark Stevens anländer till Cunningham Hall - ett mentalsjukhus som drivs av Dr. Franks - för att genomgå slutpraktiken för att sedan få examen. Strax efter hans ankomst möter han den unga skötaren Sara - som han senare blir väldigt god vän med.

Praktiken verkar till en början bli en lugn och lärorik period, men lugnet bryts tvärt då en av sköterskorna hittas brutalt mördad. Under Dr. Franks direktiv börjar samtliga patienter att frågas ut om vad de kan ha sett eller hört. Under utfrågningen fastnar Clark för en speciell patient - Ben i cell 44 i sjukhusets källare - som verkar veta mer än vad han vill säga..

Emellanåt kommer man över filmer som man helt enkelt blir dödskär i och kan se hur många gånger som helst utan att ledsna på dem eller att tittarvärdet sänks. Madhouse är en sådan film.

Joshua Leonard (The Blair Witch Project, Hatchet) och Jordan Ladd (Club Dread, Cabin Fever) är suveräna i huvudrollerna som Clark och Sara. Lance Henriksen (Pumpkinhead, Man's Best Friend) gör en riktigt bra insats som den underlige Dr. Franks. Vi ser även Dendrie Taylor (War Of The Worlds (2005)), Leslie Jordan (Jason Goes To Hell: The Final Friday) och Patrika Darbo (Gremlins 2: The New Batch, Speed 2: Cruise Control) i viktiga roller.

De som är pålästa och vet vad det är för kvalité på vissa av de ovannämnda filmerna tror säkerligen att det här är en riktig B-film. Mitt svar är: yes, det är en B-film. Men det är en jävligt bra sådan.

Manuset är bra och innehåller ett par vändningar och twister ungefär timmen in i filmen. De effekter som är med är välgjorda, även om vi inte får se så mycket av dem egentligen då filmen är mer storydriven än effektdriven.

En lite intressant grej med filmens regissör - William Butler - är att han har medverkat i en hel del filmprojekt som skådespelare, manusförfattare, make-up och specialeffektsmakare så som Army Of Darkness, From Dusk Till Dawn, Demolition Man, The Flintstones, Small Soldiers, Friday The 13th Part VII: The New Blood, Leatherface: Texas Chainsaw Massacre III, Night Of The Living Dead (1990), Return Of The Living Dead: Necropolis och Return Of The Living Dead: Rave To The Grave. Även om han är relativt okänd, så har han ändå medverkat i produktionen av flera kända B-filmer. Vilket är lite.. småintressant typ.

Madhouse är hur som haver en riktigt bra skräck/thriller som - även om den kanske inte skrämmer - underhåller.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0363276/

Som de flesta andra gamla skräckfilmer fick även My Bloody Valentine en remake, så klart. Den här filmen är mer känd som My Bloody Valentine 3D, då filmen innehåller sekvenser där det förekommer 3D.. som man ska ha 3D-brillor till.

För 11 år sedan - vid Alla Hjärtans Dag - inträffade en olycka i Hanninger Mining Co. gruvan och sex stycken arbetare blev begravda levande. Sex veckor efter olyckan lyckas räddningsteamet att gräva fram de instängda arbetarna, varav endast en - Harry Warden - är i livet, men i koma. Ett år senare vaknar Warden upp och beger sig ut på en berserk med 22 döda som resultat innan han blir begravd under stenar i gruvan där han arbetade.

10 år senare återvänder Tom Hanninger hem till den lilla staden för att sälja gruvan han har ärvt av sin far. Samtidigt börjar Alla Hjärtans Dag närma sig och staden förbereder sig på den första Alla Hjärtans Dag för första gången på 10 år. Men efter lugnet kommer stormen och kropparna börjar att staplas på hög och det verkar som att historien upprepar sig. Är Harry tillbaka för att slutföra det han påbörjade.. eller har någon bestämt sig för att ta vid där han slutade?

Remakes brukar vara usla, jag vet. Men det finns undantag. Det här är ett av dem. Jag tyckte filmen var riktigt bra, om jag bortser ifrån 3D-effekterna som ser mest funky ut när man inte har 3D-brillor på sig. Speciellt skrämmande är den inte heller, fast jag tror det blir en helt annan känsla om man har 3D-brillor på sig, vilket jag tyvärr inte hade till hands. Så jag kommer bara bedömma filmen utifrån vad jag såg, utan 3D-brillor.

Som sagt, den här filmen är bra för vad den är. Men originalet är fortfarande betydligt bättre i min mening. Den koncentrerar sig lite mer på storyberättandet, är lite mer logisk i vissa delar och så koncentrerar den sig faktiskt på högtiden den handlar om: Alla Hjärtans Dag. I den här filmen verkar manusförfattaren ha glömt av det halvt som halvt.

Storyn var hyfsat genomtänkt, men jag föredrar originalets faktiskt. Skådespelarna var bra med exempelvis Jensen Ackles (som kommer vara med i den kommande Resident Evil 4), Jaime King (Sin City), Kerr Smith (Final Destination), Betsy Rue (som kommer vara med i den kommande Black Friday 3D, som är en remake), Edi Gathegi (Crank) och Tom Atkins (Creepshow, Halloween III: Season Of The Witch, Maniac Cop) framför kameran. Effekterna var.. bra? Hyfsade? Coola? Whatever? Då större delen av filmens effekter är uppbyggda på 3D (som i exempelvis Friday The 13th Part 3, Jaws 3 och Amityville 3-D) - och att jag såg filmen utan 3D-brillor - så kan jag inte bedömma effekterna rättvist. Men.. de, funkar väl.. eller nåt.

Den här remaken är en av de bättre remakesen som har kommit på senare år och jag hade säkerligen gillat den ännu mer om jag haft ett par 3D-brillor.. vad vet jag..

Gillar man slashers med mycket blod, halvcoola effektsekvenser (som säkerligen blir ännu coolare med 3D-brillor) och hyfsat schysst manus så gillar man nog den här filmen. Jag tycker iaf att det är en sevärd film. Även om det är en remake.

http://www.imdb.com/title/tt1179891/

För 20 år sedan inträffade två brutala mord i den lilla gruvstaden Valentine Bluffs. Året innan - under Alla Hjärtans Dag - dog flera gruvarbetare och sex stycken blev instängda efter en explosion i gruvan, tack vare att de två som hade hand om säkerheten var på stadens Alla Hjärtans Dag-fest. Sex veckor efter explosionen lyckades de gräva fram den ende som överlevt; Harry Warden. Harry blev inspärrad på dårhus, men lyckades fly och återvände exakt ett år efter händelsen och i samband med morden lämnade han medelandet att staden aldrig mer skulle ha en Alla Hjärtans Dag-fest, annars....

Nu - 20 år efter de fruktansvärda morden - annalkas Alla Hjärtans Dag och den första festen på 20 år ska arrangeras i den lilla staden. Men firandet bryts tvärt då någon har lämnat någonting otrevligt i en chokladask - tillsammans med en varning om att ha en Alla Hjärtans Dag-fest - till stadens borgmästare. Är Harry Warden tillbaka?

Jag har sett den här filmen två gånger innan på den svenska dvd-releasen. Den svenska dvd-release versionen var inte speciellt märkvärdig när det kom till gore, men filmen var en helt ok slasher. Nu - när jag har sett filmen för tredje gången - såg jag den helt oklippta versionen och jag säger bara wow. Hur fan kan jag ha missat något sånt här?

Den helt ocensurerade versionen av My Bloody Valentine är godis för oss som älskar slashers med en massa onödigt övervåld. Ska du se den här filmen, strunta i den svenska dvd-releasen av filmen och leta reda på den fullständigt oklippta releasen.

Filmen i sig är en ganska klichéefylld slasherrulle av 81ans årgång, men det är en helt ok underhållningsfilm med unga skådespelare man typ inte ser i några andra filmer (de flesta av dem, alltså). Den svenska dvd-releasen var som sagt inte speciellt märkvärdig, men den helt oklippta versionen är en annan femma. Storyn är bra och är av typisk slasherhärkomst, men skillnaderna blir rätt stora om man ställer upp den svenska dvd-release versionen brevid den helt oklippta. Effekterna är riktigt bra, men visas upp dåligt i den svenska dvd-releasen. Medans den helt oklippta versionen får visa hela sin potential.

Och i ärlighetens namn, vem vill se en slasherfilm - som i grunden har en hel del gore - utan goresekvenserna? Dessutom tycker jag att den oklippta releasen är betydligt bättre än den svenska dvd-releasen. Den gav mig mer, iaf.

Slutsatts? Leta reda på den ocensurerade releasen av filmen och se den. Skippa den svenska dvd-releasen.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0082782/

Jean-Claude Van Damme spelar Jean-Claude Van Damme, en b-filmsskådis vars karriär är på väg rakt ner i toaletten och med en barnavårdstvist om sin dotter på halsen. När han reser hem till Belgien får han reda på att hans check till sin advokat saknade täckning och går in på ett postkontor för att ordna pengar. Dessvärre knallar han rakt in i ett rån och blir del av en gisslansituation. Problem uppstår då polisen tror att det är Jean-Claude som rånar stället.

Alla som förväntar sig tung B-action från Jean-Claude Van Damme i den här filmen kan ta och se om Universal Soldier-filmerna, Sudden Death eller någon av Van Damme's tidigare filmer. Det här är mer eller mindre ett rent drama och Van Damme är förvånansvärt bra på det (han har iofs inte direkt fått någon chans till att visa det förr). De övriga skådespelarna är också bra. Om man ska klaga på något i filmen så skulle det vara att den icke-linjära storyn gör att några saker visas två gånger i onödan, vilket kan bli långdraget att se.

Mot slutet levererar JCVD en omtalad monolog som var.. jag vet inte riktigt vad. Vad budskapet var begrep jag aldrig riktigt, men folk har tydligen suttit och stortjutit till den. Vad vet jag..

I helhet är det ett hyfsat gripande drama som.. jag inte riktigt vet vad jag tyckte om egentligen. Det var udda att se JCVD i en film av den här sorten då man mest är van vid att se honom slå folk på käften och skjuta till höger och vänster.

Läs gärna en likvärdig åsikt hos Helt Perfekt.

http://www.imdb.com/title/tt1130988/

Angelina Jolie spelar den ensamstående mamman Christine Collins i 1928-talets Los Angeles som med sin son Walter försöker få livet att gå ihop. En dag när hon kommer hem från jobbet efter att ha jobbat över är hennes son spårlöst försvunnen. Fem månader senare dyker polisen upp på hennes jobb och berättar att de har hittat hennes son. En överlycklig Christine sticker till tåget för att möta upp sin son med både poliser och journalister i hälarna men bemöts av en chock - det är fel unge. Polisen förklarar för henne att hon är i chocktillstånd, men hon är säker på sin sak och kämpar emot. Los Angeles-polisen är emellertid inga man ska bråka med.

Jolie är bra i huvudrollen i den här filmen där Clint Eastwood står för regi och producering, men efter att ha lusläst H's recension av den väcktes tankarna lite till liv och frågor som "varför?" dök upp. Som H skriver i sin recension, så även om filmen har en bra story och är verklighetsbaserad innehåller den logiska luckor.

H poängterar i sin recension att luckorna börjar redan i början av filmen, vilket de gör. Vart tog grannkärringen vägen som skulle kolla till huset? Varför pratade ingen med henne om vad hon sett eller gjort? Efter att Jolie berättat för Gattlin Griffith att grannkärringen ska komma över för att se till huset så nämns hon inte någonting mer överhuvudtaget av resten av filmen. Att ta reda på om det var rätt unge eller inte hade inte varit så svårt egentligen, då de kunnat fråga frågor så som (citerat från H's recension) "vad gjorde vi förra året på semestern" eller "vad heter din bästa kompis", men Jolie gör inte det, istället dokumenterar Jolie skillnaderna mellan barnen hos tandläkaren och Walters lärare senare i filmen.

Skådespelarinsattserna är väldigt bra och utöver Jolie och Griffith får vi se bland annat John Malkovich som en upprorisk prälle och Michael Kelly som en godhjärtad polis (som verkade vara ganska sällsynt förekommande i 1920-talets USA). Filmen i sig är riktigt bra, men jag tycker att slutet var löjligt utdraget och det kändes mycket som att de inte riktigt vetat vart de velat komma med det utan velar fram och tillbaka med en fråga som vi egentligen inte får något konkret svar på.

Så.. slutsattsen blir att filmen är bra - även om den har ett par luckor i sig - med bra skådespelare och en hyfsat intressant story. Speltiden för filmen kändes lite lång och kunde ha kortats ner - speciellt slutet som kändes mest utdraget. H's recension hittar ni här, för er som är sugna på att läsa den.

http://www.imdb.com/title/tt0824747/

Äntligen har den släppts på dvd. En av de remakes jag har sett fram emot väääldigt länge. Jag har givetvis recenserat samtliga Friday filmer. Ni hittar recension på den första här. De resterande går att söka på i sökrutan här brevid.

En grupp ungdomar åker till en av ungdomarnas farsas semesterhus över en helg för att festa och ha kul tillsammans. Huset ligger intill den beryktade sjön Crystal Lake där någonting fruktansvärt inträffade för nästan 30 år sedan; Pamela Voorhees, en anställd på den intilliggande campingen för barn, gick berserk och dödade flera av ledarna efter att hennes pojke Jason drunkat då ledarna inte haft uppsyn över honom. Endast en överlevde. Legenden säger att Jason inte alls drunknade, utan fortsatte sin mors verk.

Samtidigt håller Clay Miller på att leta efter sin försvunna syster som campade med några vänner inte långt ifrån Crystal Lake. I sitt sökande efter systern upptäcker Clay att vissa legender är mer verkliga än andra och snart börjar gruppen med ungdomar att minska.. en efter en.

När jag satte mig för att titta på den här remaken av en av mina absoluta favoritfilmer var mina förhoppningar rätt ljumna. Jag visste att jag skulle titta på en remake av en klassiker och jag hoppades mest på det bästa. Att de som gjort den inte förstört allt för mycket. Jag visste också att filmen var egentligen en remake av de första fyra filmerna i serien och inte enbart den första, vilket blev en liten faktor av oro.

Så, efter den löjligt långa inledningen som troligtvis tagit rekord i inledningar för filmer (den ligger på över 20 minuter) var mina förhoppningar lite högre. Allt eftersom filmen fortskred tyckte jag det blev bättre och bättre. Morden var blodiga och våldsamma, precis som en Friday film ska vara. Jason var i toppform och verkligen på.. öh.. hugget.

Det enda jag störde mig lite på var att Jason sprang. Jason ska gå och alltid komma före sina offer oavsett hur fort de springer. Detta kan iofs ursäktas lite grann då han genomför några riktigt fina kills. Att det var en ny kille (Derek Mears) som skulle spela Jason oroade mig emellertid. Men jag tycker han gjorde ett bra jobb och jag har inte så mycket att gnälla på honom om, utöver att han springer då.

Skådespelarna var bra, även om jag aldrig sett någon av dem tidigare (det är ju trots allt en Friday film). Jag förväntade mig inte speciellt mycket av dem, men är nöjd med deras agerande. Effekterna var bra och påkostade som i vilken annan modern skräckfilm som helst. Gorefaktorn i filmen var i ungefär samma klass som originalfilmerna. Vilket gjorde mig nöjd.

Förutsägbarheten är - som i originalserien - otroligt hög och jag skulle tippa på att bara de mest lättskrämda kan faktiskt bli rädd för den här filmen. Men - som sagt - det är ju en Friday film. Vad mer kan man begära?

Vissa sekvenser och händelser ifrån de fyra originalfilmerna används i filmen. De är emellertid smått ändrade, men har man sett sönder de fyra första filmerna (som jag har gjort) så känner man genast igen dem. Slutet är av den klassiska Friday varianten också, vilket gjorde mig riktigt nöjd. Oron för att de skulle klanta till slutet fanns, men den försvann direkt sekunderna innan sluttexten började rulla upp.

Så.. min slutsatts blir följande: jag satte mig för att titta på en Friday The 13th film - och jag fick en Friday The 13th film. Jag är nöjd och belåten. Filmen är absolut inte felfri, men det är inte originalfilmerna heller. Så.. who cares?

Jag gillar den här remaken. Jag tycker att de har lyckats otroligt bra med den (med tanke på hur många skitremakes de skiter ur sig i Hollywood now days). Filmen är givetvis inte lika bra som originalfilmen från 1980, men ingen av uppföljarna är ju det heller. Den är lika bra som vilken Friday uppföljare som helst, i min mening.

Efter att ha tittat lite på IMDB upptäckte jag att de redan har börjat planera en uppföljare. Frågan är, kommer de lyckas med den också?

Som sagt: jag satte mig för att titta på en Friday The 13th film - och jag fick en Friday The 13th film. Jag är nöjd.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0758746/

Alltihop började 1945. Nazisterna forskade inom parapsykologisk krigsföring för att försöka göra de med övernaturliga förmågor till soldater. Kriget slutade - men inte experimenten. Regeringar runt om i världen inrättade så kallade Divisioner. De försökte ta vid där nazisterna misslyckades - att göra de med övernaturliga förmågor till vapen.

Människorna med dessa övernaturliga förmågor är indelade i olika grupper. Watchers - kan se in i framtiden. Movers - kan förflytta objekt med telekinetiska förmågor. Pushers - styr andra individers tankar och kan få lögner att verka sanna. Sniffs, Shifters, Shadows och Bleeders är andra typer av övernaturliga människor.

Hong Kong. Efter att en drog - som blivit framtagen för att maximera de övernaturliga människornas förmågor - blivit provad på en pusher lyckas hon fly från Divisionen. Samtidigt blir movern Nick uppsökt av den unga watchern Cassie som berättar om hur han kan tjäna stora pengar, bara han hjälper henne. Men efter att ha blivit attackerad förstår Nick att det hela handlar om någonting betydligt mer betydelsefullt än pengar.

Och så utesluter jag en massa för att slippa spoila mer än nödvändigt. Bra så? Tack tack. Vi börjar med skådespelarna. Framför kameran ser vi bland annat Chris Evans (Fantastic Four filmerna, TMNT), Djimon Hounsou (Lara Croft Tomb Raider: The Cradle Of Life, Constantine), Dakota Fanning (The Cat In The Hat, Hide And Seek, War Of The Worlds (2005)) och Camilla Belle (The Lost World: Jurassic Park, When A Stranger Calls). Alla gör bra ifrån sig och skådespelarinsattserna är bra. Effekterna är givetvis påkostade och snygga (de man får se alltså). Manuset är bra och händelserikt, men...

Storyn är grötig. Det är alldeles för mycket att hålla reda på samtidigt och filmen hade nog behövt en timme till på sig för att kunna utveckla storyn fullt ut, så att tittaren inte sitter som ett jävla fån efteråt och inte fattar hälften av filmen.

Utöver detta så tycker jag att den här filmen var riktigt bra. Den blandade sci-fi, thriller och en liten andel action i ett fint paket med ett lagomt högt tempo. Visserligen är vissa saker i filmen helt ologiska och riktiga "klia sig i huvudet"-moment, men det är sånt man får räkna med om man ska se sci-fi. Tycker åtminstone jag.

Jag tycker filmen var hur som helst sevärd och riktigt bra. Men då storyn var väldigt ihoppressad och tittaren skulle hålla reda på en massa saker samtidigt som man skulle koncentrera sig på vad som hände i filmen blev det lite mycket.

Mycket sevärd, även om det finns brister i den.

http://www.imdb.com/title/tt0465580/

När barnvakten Julie och hennes pojkvän Karl sätter sig med ett hemmagjort ouijabräde och framkallar oavsiktligt en demon som besätter familjens hamstrar. Plötsligt måste Julie och Karl slåss för deras liv mot en blodtörstig övernaturlig ondska från de djupaste hålorna av helvetet.

Egentligen finns det inte så mycket att säga om den här brittiska kortisen på knappt 15 minuter. Skådespelarna är trovärdiga och goreeffekterna är förvånansvärt bra. Datoreffekterna och.. eh, hamstereffekterna är dock sämre, men underhållande att titta på. Men hur mycket kan man begära av en film som är knappt 15 minuter lång?

Jag gillade den och tycker att de som är förtjusta i slaskfilm borde se den.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0889209/

För fyra år sedan var Lara Croft med om en flygplanskrasch där hennes mor dog. Tack vare kraschen fick hon ett psykiskt men som innebär att hon inte vet vart hon är tack vare paranoia och förvirring.

Nutid. Efter att ha fått en ledtråd av sin far hittar Lara en karta som leder till en länge försvunnen skatt som kan vara nyckeln till mänsklighetens överlevnad.

Muthafucking snark I tell you. Jag har överseende med att det här är en indie fan-film, men hela filmen är ett stort jävla snark. De pratar och pratar och pratar och så pratar de lite till. Sen, runt 40 minuter in i filmen börjar det faktiskt hända någonting överhuvudtaget av intresse.. och filmen är 60 minuter lång. Jag placerar därför den här filmen i kategorin Drama för att det är ett jävla drama, med några sketna action-sekvenser i slutet. Som för övrigt är hyfsat framförda.

Skådespelarna är hyfsade och gör väl det dom ska. Effekterna är så lågbudget det bara kan bli. Storyn var hyfsad, men händelseförloppet är så jävla tråkigt att det är sömningivande.

Visst. Hollywood filmerna av Tomb Raider med Angelina Jolie var väl halvhyfsade och duger väl att titta på. De har en del fel som drar ner betyget på dem, men i min mening är de betydligt bättre än den här skittråkiga filmen. Recensioner på Hollywood versionerna hittar ni här och här.

Läs gärna också en diametralt motsatt åsikt hos Nathaniel Iwaszko om den här filmen.

För er som undrar vart IMDB-länken är; det finns ingen. Vad jag vet iaf. Jag har tittat på IMDB och hittade inte den här filmen där.

Galningen The Jerker har gjort upp en plan för att lamslå Bacchum City: han ska stjäla all pornografi i hela landet. Han håller det inlåst i hans dildostylade helikopter i väntan på att folket i staden ska braka samman av sexuell ångest. Men Wendy Wane, en stripklubbsmogul om dagarna, iträder sitt förföriska alter ego Batbabe om nätterna för att slåss mot The Jerker och hans clown följeslagare.

Med hjälpen av den hopplöst inkompetente Kommisarie Boredom och den sexiga lesbiska distriktsåklagaren Henrietta Bent måste Batbabe samla modet för att stoppa The Jerker innan han lyckas tvinga henne att lägga Batbabe kostymen på hyllan.

Hej och hå. Gott folk. Jag tror jag har hittat en av de mest hjärndöda filmer, någonsin. Som ni troligtvis redan har räknat ut det är detta en eroti.. fuck it. Mjukporr/komedi. Filmen är ultralågbudget och varje "effekt"-scen fick mig att vråla av skratt. Visserligen så är troligtvis inte filmen gjord för att tas på allvar någonstans, men ändå. Filmen i sig är skräp, men vissa av skämten är roliga och "effekt"-scenerna är som sagt skitroliga.

Det som stör mig mest med filmen är att de har just mjukporrscener i den. Att se två stycken personer åla sig - som om de har skabb - mot varandra i 5 minuter är - iaf för mig - helt ointressant vilket medförde snabbspolning. Hade de skippat de scenerna hade vi troligtvis haft runt 45 minuter hysterisk skräpkomedi att se. Men nej. Istället får vi allt stå ut med de totalt osexiga "sex"-scenerna. Såvida personen ifråga som tittar på filmen är smart nog att använda snabbspolningen.

Så. Ska du se den här filmen - se till att ha dålig-humor-humöret igång och dvdkontrollen i näven för att vara beredd att spola. Om du inte ska se den - grattis, du har sparat runt 78 minuter av ditt liv till annat kul.. så som att diska eller sortera strumplådan.

http://www.imdb.com/title/tt1327697/

Melody, Marci och Mickey är tre nördiga (och halvkorkade) college tjejer som aldrig får någon date. Men när Marci kommer hem en kväll med en massa antikviteter - däribland en kristallkula som tillhörde ett medium - bestämmer sig de tre tjejerna för att bjuda in tre stycken nördiga college killar på fest. Under festen bestämmer sig gänget för att ha en seans. Men någonting händer seansen och tjejerna blir besatta och förvandlas till sexsvultna demoner. Kommer de nördiga killarna att klara av att driva ut demonerna och rädda tjejerna?

David DeCoteau står även bakom den här filmen, som släpptes samma år som Creepozoids (man kan se till en poster för den filmen i en scen). Vid det här laget har jag lärt mig att DeCoteau innebär skräpfilm med dåliga effekter, halvtaskiga skådespelare, storys som får en att nästintill somna och mer eller mindre meningslösa filmer som är knappt över timmen långa.

Den här filmen är absolut inget undantag. Den är inte skrämmande, utan mer skrattretande - även om vissa händelser i filmen är menade att vara skämt. Skådespelarna är halvusla som i vanlig ordning. Effekterna är dålig och manuset är gräsligt. Det enda som piggar upp (åtminstone oss av manligt kön) är att Brinke Stevens, Michelle Bauer och Linnea Quigley (som var med i Creepozoids) visar tuttarna.

Att filmen har fått lite mindre än medelbetyg på IMDB är förvånande tycker jag. Om man inte är masochist bör man undvika den här.

http://www.imdb.com/title/tt0093628/

Året är 1998. För sex år sedan bröt ett krig ut mellan världens stormakter vilket resulterade i ett kärnvapenkrig som ödelade stora delar av jordens yta och mänskligheten har nästintill utrotats.

En grupp på fem desertörer har flytt från frontlinjen för att försöka överleva. Under deras vandring kommer de fram till ett övergivet statligt forskningslaboratorium som de bryter sig in i för att ta skydd ifrån syraregnet som är på väg. Väl inne i byggnaden börjar de snoka runt efter vad de sysslade med där, men stöter snart på ett större problem i form av ett av experimenten som blivit kvarlämnat där.

Bedrövligt bra, skulle jag kalla den här filmen om jag bara fick använda mig av två ord. Fast det kan bero på att det var David DeCoteau (mannen som gjorde Final Stab och Grizzly Rage flertalet år efter) som gjorde den. Den är så usel, cheesig och B (nästintill C) att den blir bra. Skådespelarna är rätt hyfsade och Linnea Quigley (Silent Night, Deadly Night) visar tuttarna i vanlig ordning. Effekterna är bedrövliga och skriker B-film från 80-talet vilket blir mer skrattretande än skrämmande.

Om man ska se den här så lär man inte kräva speciellt mycket av film egentligen. Några höga förhoppningar borde man inte ha heller för den delen. Jag tyckte den var bra.. för att den var så jävla usel.

Sevärd om man tycker om usla B-filmer från 80-talet.

http://www.imdb.com/title/tt0092795/

Under filminspelningen av Dirty Blood - en ny zombiefilm - börjar personerna som medverkar i projektet att dödas en efter en av en hänsynslös galning.

Andrea Bianchi regisserade och Lucio Fulci producerade. En film som Fulci varit involverad i kan väl inte vara dålig, eller hur? Jo, det kan den. Den här är det. Det här är ett praktexempel på en film som Fulci borde ha hållt sig ifrån.

Varför? Svarena är ganska enkla. Skådespelarna är gräsliga och verkar inte veta vad agera trovärdigt innebär. Storyn hade potenial för att utgöra en schysst film, men de lyckas sumpa det totalt genom att mest lägga in en massa halvnakna fruntimmer som springer runt och skriker, en massa ointressant prat och - som ovannämt - gräsligt usla skådespelare. Någon direkt massaker blir det inte heller för den delen då stora delar av filmen går ut på att vi får se karaktärerna prata en massa skit.

Det enda positiva jag kan komma att tänka på med den här filmen är slutet som bjuder på en fin twist som fick mig att flina till lite snabbt. Utöver det finns det inte ett skit som är bra med filmen.

Dessutom, har du sett Un gatto nel cervello (Nightmare Concert (A Cat In The Brain) så har inte den här filmen speciellt mycket att erbjuda i goreväg, då Fulci har tagit de flesta gorescenerna ur bland annat den här filmen och laggt in dem i Nightmare Concert.

Är du inte ett die hard fan av gamla italienska skräckfilmer så avråder jag dig att se den här. Den har iofs inte så mycket att ge ett die hard fan heller.

Undvik.

http://www.imdb.com/title/tt0097845/

Efter att ha sett den vedervärdigt usla, skittråkiga och heldumma Phenomena och hört Helt Perfekt's ägare - H - berätta om den här filmen beslöt jag mig för att införskaffa den här filmen som Dario Argento gjorde 8 år tidigare.

Filmen handlar hur som helst om Suzy som flyttar från Amerika till någonstans i Europa för att börja på en berömd balettskola. Men vid hennes ankomst kommer en annan ung kvinna utspringandes, skrikande. Dagen efter hittas hon och en annan ung kvinna brutalt mördade. Dagarna efter börjar Suzy höra mystiska ljud och upplever underliga händelser. Suzy bestämmer sig för att börja rota i det hela och finner att huset har ett mörkt förflutet.

Okej gott folk. Jag börjar med följande citat: "Entertainment Weekly rated it #18 in its top 25 scariest movies of all time, saying it had "the most vicious murder scene ever filmed", a poll among critics at Total Film also named it as the 3rd greatest horror film of all-time, and it was rated #24 on the cable channel Bravo's list of the "100 Scariest Movie Moments"."

När jag läser detta citat dyker det upp ett antal frågor i mitt huvud. För det första, hur kan den ha blivit klassad som en av tidernas mest skrämmande filmer då det egentligen inte händer speciellt mycket alls, utöver kanske 5 scener totalt i hela filmen där det inträffar någonting som kan klassas som skrämmande? För det andra, hur kan de mena att de skrämmande scenerna i filmen är skrämmande? Och för det tredje, vadå "the most vicious murder scene ever filmed"? När? Var? Hur? Har jag sett en version där de uteslöt den scenen? Eller.. va?

Jag fortsätter med följande citat som är en kommentar om filmen på IMDB - av Helt Perfekt's ägare H: "One of the most overrated, poorly filmed, edited and acted films of all time. It's inexplicable to me that people find it even remotely good, as it's amateurish at best. Don't give me that crap about the colors or I'll make you watch the seeing-eye dog scene for a year straight."

Ja, vad ska jag säga? Egentligen hade det räckt med att jag laggt in det där citatet i recensionen för att beskriva skiten. Det här är något av det sämsta jag någonsin har sett. Seriöst. Det finns ingenting som är bra med den här filmen.

Vi kan börja med skådesp.. ursäkta, jag menar "skådespelarna". "Skådespelarna" består av en bunt idioter som spelar över något fruktansvärt, vilket mest blir skrattretande i längden. Sen om det är pga den usla dubbningen har jag ingen aning om, men jag skulle inte tro det. På tal om dubbningen. Det är något av det värsta jag har hört. De som har pratat in dubbningen måste ha trott att mikrofonen skulle vara precis intill läpparna - om inte inne i munnen - då det till och från skrapar något så förbannat när de pratar. En lite intressant grej dock är att en dåvarande 33 årig Udo Kier (Blade, Halloween (2009) och en massa andra - mest B - filmer) dyker upp i en kort scen.

När jag ändå skriver om dubbningen kan jag fortsätta med ljudrelaterade grejer. Dvs musik. Musiken i den här filmen är... avskyvärd. Till en början undrade jag om det var ett skämt då helt plötsligt - från ingenstans - började musiken bröla och dåna på utav bara helvete under dialoger. Jag satt som ett frågetecken och hörde inte ett dyft av det de sa (även om det kanske inte var speciellt intressant att höra, men ändå). Detta var i början. Resten av filmen bestod av dånande "Nu är det spännande!"-musik titt som tätt även om det inte hände ett skit.

Härnäst tar vi effekterna. Om vi nu vågar kalla dem för det. Blodet ser ut ungefär som Falu Rödfärg med en riktig fyllighet. En fladdermus som vi ser tråden den hänger ifrån (om man tittar noga) syns även till. Och så.. ööh.. är det väl, typ inte så mycket mer. Makeupen på en kärring i slutet av filmen var löjligt och vi får se henne i ungefär.. 5 sekunder. Typ.

Vad är det mer som är fel? Jo! Scenerna är emellanåt helt osammanhängande. I början av filmen satt jag som ett frågetecken och undrade vad de sysslade med egentligen för att jag inte hängde med någonstans, då klippningen var helt käpprätt åt helvete. Vissa scener var helt onödiga och tillförde inte ett skit till filmen också.

Och så karaktärerna givetvis. Karaktärerna måste blivit födda på ett sågverk eller någonting, då de emellanåt gjorde saker som fick mig att fundera över hur mycket sågspån de måste haft i huvudet. Suck..

Om man läser många av kommentarerna kring den här filmen på IMDB, så skriver folk att det är en "vackert skrämmande film". Skrämmande har vi redan gått igenom, men vackert. Vadå vackert? För att det är olika färger - så som röd, grön, mörkblå-aktigt - i vissa scener? Vad tillför det? Inte fan blir filmen mer skrämmande för det. Så, jag förstår inte riktigt varför folk påpekar detta. Är det för att det egentligen inte finns några riktiga argument varför den är "så jävla bra"?

Om ni klickar på coverbilden jag har laggt upp ser ni att en av taglinesen på coverbilden säger följande: "The only thing more terrifying than the last 12 minutes of this film are the first 92." Och jag kontrar med att taglinen borde ha varit följande: "The only thing more boring than the last 12 minutes of this film are the first 92." Varför? Jo, för filmen är skittråkig. Det är mest en massa prat, kackel och lite mer prat. Sen händer någonting "jättespännande", sen blir det lite mer prat och kackel. Dessutom, hur fan har de fått det till att filmen är 104 minuter lång? Den är knappt 94 minuter lång. Den som skrivit taglinen måste ha haft ett fett jävla IG i matematik.

Ännu roligare är det ju att Dario Argento himself håller på att göra en remake av den här skitfilmen som släpps nästa år. Enligt IMDB iaf. Varför - i glödhetaste jävla helvete - göra en remake på en sån här jävla dyngfilm?

Om någon som läser detta har sett den här filmen och tycker att den är bra - lämna en kommentar och förklara exakt för mig - och alla andra - varför den här filmen är så superb som många säger att den är.

Mitt råd till alla där ute: lämna den här dyngan ifred. Det är det sista jag har att säga om filmen. Tack för mig.

http://www.imdb.com/title/tt0076786/

Första dagen på jobbet som städare på en flygplats möter Lena tjejen Birdie och hennes adoptivbroder Elbie. Efter att ha missat bussen hem tack vare Birdie erbjuds Lena att följa med Birdie och Elbie hem. Lena följer med och hamnar mitt i en mardröm då Mamma och Pappa i det här hushållet är två fullblodade psykopater.

19 år efter Parents kom så kom den här brittiska skräckisen som innehåller en hel del svordomar i sann brittisk anda och en massa onödigt övervåld. Samt tortyr och en och annan äckelscen. Det hela påminde mig lite grann om The Texas Chainsaw Massacre (delvis originalet och delvis remaken). Inspirationen från de filmerna låg iaf i luften och svävade.

Skådespelarna och effekterna var bra och trovärdiga. Men filmen hade ett par baksidor också. Den påminde väldigt mycket om andra filmer i samma stuk och vissa grejer i filmen har vi sett i andra filmer, exempelvis tortyr, psykotiska händelser, övervåld och så slutet på filmen. Händelseförloppet kändes lite upprepande ungefär halvvägs in i filmen också.

Filmen i sig var klart sevärd, men den har som sagt ett par brister. Men gillar man filmer av samma sorts faller nog den här en i smaken.

http://www.imdb.com/title/tt1129428/

Efter att ha flyttat till en ny stad med sina föräldrar börjar den unge pojken Michael att få bisarra och hemska mardrömmar samtidigt som hans far beter sig underligt mot honom. Allt eftersom börjar Michael att misstänka att det inte bara är hamburgare hans föräldrar steker, utan någonting betydligt värre. Men är det verkligen så eller är det bara inbillning?

Jag tycker det här var en rätt hygglig film med en blandning mellan rysare och drama och som har en avsmak av komedi. Stundtals var den riktigt spännande och intressant, men samtidigt kunde den vara rätt seg och pratig. Skådespelarna - däribland Randy Quaid (Not Another Teen Movie) och Mary Beth Hurt (The Exorcism Of Emily Rose) som föräldrarna, samt Bryan Madorsky som Michael - var bra och trovärdiga.

Filmen koncentrerade sig inte så mycket på att visa en massa våld. Visst fanns det ett par scener där det var blod och en ganska mild grad av våld, men filmen koncentrerade sig mer på att bygga upp sig själv allt eftersom istället för att slänga alltihop i tittarens nylle.

Helt ok, skulle jag säga. Den var seg på sina ställen och hade en och annan brist, men det är en sån där film jag skulle kunna se om om ett par år.

http://www.imdb.com/title/tt0098068/

Liv och Emma har varit bästa vänner sen 20 år tillbaka och har alltid hållt ihop oavsett vad som hänt. De båda har alltid drömt om att få gifta sig på Plaza Hotel och när deras män friar till dem verkar deras gemensamma dröm gå i uppfyllelse. De bokar varsin helg hos den berömda Marion St. Claire på Plaza Hotel och ser båda fram emot det hela.

Men efter att St. Claire's sekreterare sullat till det med bokningarna får de samma bröllopsdag. Ingen av dem tänker byta datum och inte långt efter börjar de att försöka förstöra den andras bröllop.

Den här filmen är av den typiska mainstreamkomediströmmen, typ. Vi har sett det mesta i många andra filmer och det hela blir väldigt förutsägbart och klichéfyllt. Men filmen innehåller utöver klichéer bra skådespelare och ett och annat skämt som fick mig att gapskratta. Problemet med filmen ligger dock i att har du sett någon annan film av samma sort, då har du även sett den här.

Som i vanlig ordning följer filmen samtliga riktlinjer för en strikt mainstreamkomedi. Någonting händer, komiska saker inträffar (eller åtminstone saker som är menade att vara komiska) och sedan löser sig allt och alla växer som människor. Slut.

Det som räddar filmen från att landa platt är troligtvis skådespelarna, samt några av de skämt som fick mig att skratta. Filmen bjuder inte på någonting speciellt egentligen, så förväntar man sig det blir man ganska troligen besviken.

http://www.imdb.com/title/tt0901476/

Asiatisk splatter.

Hong Kong, 1986. Den fattige Kai blir påkommen av sin chef när han och chefsfrugan är i sängen. Chefen blir ursinnig och försöker att kastrera Kai, varpå Kai mördar samtliga personer i rummet utom chefens lilla dotter.

Tio år senare - i Johannesburg, Sydafrika - är Kai anställd på en kinarestaurang som kock. Han får slita röven av sig för skitpengar, är hatad av chefsfrugan och blir hela tiden nedtryckt av sin chef.

En dag när Kai och hans chef är på väg hem efter att ha varit hos den afrikanska stammen Zulu, för att köpa griskött, hittar Kai en medvetslös kvinna på backen. Han kan inte hålla lustarna i styr, utan våldtar henne. Det Kai inte vet är att kvinnan är smittad med den dödliga blödarsjukan ebola och att han står på tur för att bli smittad. Men Kai är en på tusen och är immun mot sjukdomen.. men alla runt omkring honom ligger i farozonen och inte allt för långt efter bryter plötsligt en ebolaepidemi ut.

Ja. Vad ska man säga? Jag tyckte den här filmen var riktigt bra. Den hade sina äckelstunder, men samtidigt hade den faktiskt en ganska vettig story och faktiskt ganska bra skådespelare. När jag satte mig till rätta för att titta på filmen förväntade jag mig att få se en riktig slaskfilm i ungefär samma stuk som Tôkyô zankoku keisatsu och Kataude mashin gâru, men ack så fel jag hade. Filmen är egentligen inte direkt slaskig, men vissa scener är vidriga i sann asiatisk splatterfilmsanda.

Effekterna var ungefär det jag hade förväntat mig. Stundtals var de riktigt bra och stundtals var det snarare tvärtom. Skådespelarna - som jag nämde längre upp - var faktiskt ganska bra och jag tyckte Anthony Wong Chau-Sang passade alldeles utmärkt i rollen som den halvpsykotiske och perverse Kai.

Jag gillade hur som helst den här filmen. Den skiljer sig från mängden i splattergenren och underhöll. Det enda jag har att klaga över är att filmen var lite lång på ca 100 minuter vilket medförde att det var stundtals väldigt mycket prat och lite händelser. Fast hade de gjort den kortare hade troligtvis inte storyn kunnat utvecklat sig som den gjorde. Whatever..

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0116163/

Från regissören till sömnpillret Final Stab.

När fyra ungdomar åker ut i det vilda för att fira att de har tagit studenten kör de på en grizzly björnunge och dödar den. Strax därpå dyker ungens mor upp och hon är inte glad. Inte nog med det, honan har druckit ur en intilliggande sjö där någon har dumpat radioaktiva avfall och har muterats. Ungdomarna måste nu försöka överlista den stora björnen.

Ok. Here we go. Filmen inleddes smålovande och verkade inte vara så pjåkig. Vilken skrevspark jag fick ungefär 20 minuter in i filmen. Effekterna.. eh, existerar inte i den här filmen. Blod? Pfft. Det "blod" vi bjuds på är datoranimerat skit som "stänker" på kameran vilket ser ut ungefär som något någon idiot har fipplat ihop i Paint.

Det finns bara två (tre, för oss som är av manligt kön) saker som lyser svagt i det här skämtet. Det är skådespelarna och händelseförloppet sekunderna efter de har kört på björungen fram till att första personen blir överfallen av mamma björn (den tredje grejen är Kate Todd). Resten är gar-bitch.

Att jag orkat ödsla min tid på den här filmen är - för mig - rätt obegripligt. Jag hade kunnat göra någonting betydligt roligare. Exempelvis klippt tånaglarna. Så. Får ni en chans att se den här. Spring! Gör ingenting annat. Spring bara.

Vedervärdig film, som för min tankar lite till Jim Wynorski's filmer.

http://www.imdb.com/title/tt0896816/

Slasher som även har bootlegtiteln Scream 4, även om filmen inte har ett skit med de riktiga Scream filmerna att göra. En riktig Scream 4 är emellertid på väg.

En rik bitch anordnar en födelsedagsfest under Halloween för hennes syster i ett isolerat hus där en familj blev brutalt mördade för ett par år sedan. Utan deras kännedom är egentligen den oskyldiga systern och hennes mentalt ostabila pojkvän försökskaniner för en plan som går ut på att göra om huset till ett bed and breakfast ställe där iscensatta mordmysterier ska utspela sig. Men någon har bestämt sig för att se till att de iscensatta morden blir verklighet.

Efter succéen med Scream trilogin (som jag personligen inte gillar speciellt mycket) fick slashergenren - som var mer eller mindre död - en spark i baken och alla blev skitsugna på att se en maskerad galning fimpa korkade ungdomar på stora duken, igen. Detta medförde ju självklart att filmskapare sket ur sig slasherfilm på slasherfilm - vissa var riktigt bra, vissa var helt ok och vissa var rent av urusla.

Den här filmen hamnar någonstans mellan helt ok och urusel. Filmen går mer eller mindre ut på att samtliga karaktärer ska prata tittaren till sömns, men just när man håller på att somna händer det helt plötsligt någonting vilket medför att man lyckas hålla sig vaken mellan varje mordscen.

Skådespelarna var relativt dugliga. Jag hade egentligen inga större förhoppningar på dem, men de var väl rätt ok. Har sett sämre. Whatever. Effekterna var helt ok med. Inget som bör skickas upp i himmelriket, men funkar. Manuset var däremot ett stort jävla snark. Visserligen var det rätt lagomt med tid mellan varje mord och så, men karaktärerna i filmen pratade en massa orelevant skit som var totalt ointressant vilket fick mina ögonlock att kännas tyngre och tyngre för varje minut som gick.

Dessutom är filmen hagelskadad av alla jävla klichéer som haglat över den. Det spelar ingen roll hur mycket David DeCoteau spelar sin "NU ÄR DET JÄTTELÄSKIGT"-musik, vi vet ändå att mördaren ska komma innan han gör det. Huvudrollstjejen är dessutom något av det värsta spånet jag har sett på länge men lyckas givetvis överleva fram till slutet ändå. What the fuck..

Utöver alla klichéer genom filmen får vi även en härlig klichéorgie i slutet av filmen, då vi får det "spännande" avslöjandet om vem som är mördaren. Enda problemet är att vi redan har räknat ut vem det var, ungefär.. ööh.. 50 minuter tidigare i filmen. Snark.

Är man sugen på en bra slasherfilm, se om Friday The 13th (som blir nämnd i den här filmen, samt dess tredje film i serien), Halloween (som också blir nämnd) eller A Nightmare On Elm Street.. såvida man inte är sugen på att somna av tristess.

http://www.imdb.com/title/tt0280672/

Första uppföljaren.

De fyra vännerna Alex, Marty, Gloria och Melman åker ifrån Madagaskar tillsammans med de fyra militanta pingvinerna, King Julien och hans medhjälpare Maurice i ett halvkrossat flygplan med destination New York. Men bara en bit på resan får de soppatorsk och kraschlandar mitt i ett djurreservat någonstans i Afrika.

Inne i djurreservatet finner de ett vattenhål som, till en början, verkar vara ett paradis. Marty möter andra zebror, Gloria möter andra flodhästar, Melman möter andra giraffer och Alex möter andra lejon.. och sina föräldrar som han blev bortrövad ifrån som liten.

Och så händer det lite därtill. Typ. Filmen är så pass underhållande det bara går, skulle jag tro. Den har sina stunder, men känns till och från lite seg och man sitter mest och väntar på att någonting kul ska hända.

Det roliga i filmen är till mesta del det som händer runt omkring huvudkaraktärerna. Pingvinerna, som slagit sig ihop med två av karaktärerna från första filmen som inte hade speciellt stora roller, underhåller ganska gott och levererar några rejäla gapskratt.

Filmens skick är i nästan samma klass som den första filmens. Dvs snygga animationer och bra voiceacting. Humorn har jag redan skrivit om, live with it. Filmen är hur som haver tillräckligt stark för att få en rekommendation, även om den är småsvag och blek.

Läs gärna en kort recension av filmen hos Helt Perfekt också.

Personligen föredrar jag den första filmen, men den här andra delen i (den blivande) trilogin funkar rätt bra också.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0479952/

Jag skulle gissa på att de flesta har sett den här filmen. Eller åtminstone vet vilken det är.

Vid New York's Central Park Zoo lever lejonet Alex (Ben Stiller), zebran Marty (Chris Rock), flodhästen Gloria (Jada Pinkett Smith) och giraffen Melman (David Schwimmer) och är de stora stjärnorna på zooet. Men efter att Marty, som har drömmar om att leva i det vilda, brutit sig ut från zooet beger sig hans vänner efter honom.

Efter att ha återförenats blir de tillfångatagna.. för att skeppas till Kenya, Afrika. Men under färden blir båten kapad och de fyra vännerna, som vuxit upp i fångenskap, måste lära sig att överleva i det vilda då de spolas i land på ön Madagaskar, där de möter en flock lemurer ledda av King Julien (Sacha Baron Cohen).

Vad finns det egentligen att säga om den här filmen som inte är redan sagt? Den har snygga animeringar, bra voiceacting och helskön humor. Samt ett sångnummer av Baron Cohen där det framförs en 2005 version av den klassiska discolåten I Like To Move It.. som typ senare har spelats rätt flitigt här och var.

Och tack vare den här filmen har det kommit två kortfilmer (säkerligen fler, vad vet jag..) med de fyra militanta pingvinerna, som alla är dödskära i. De har även fått en helt egen tv-serie. Filmen har givetvis också fått en uppföljare (som alla vet) och även en tredje film är på gång och beräknas släppas runt 2012 (åtminstone enligt IMDB).

Har man inte sett Madagascar, GTFO. Har man sett den, se den igen.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0351283/