Slap Shot Trilogy

Hockeylaget Charlestown Chiefs är inne på sin sista säsong och förlorar i vanlig ordning. Lagets coach och lagkapten Reggie Dunlop (Paul Newman) försöker att styra upp läget, men får bakslag efter bakslag av sin snåle chef Joe McGrath (Strother Martin). För att försöka öka publiktillströmningen till lagets matcher skriver lagledningen kontrakt med de tre bröderna Hanson (Jeff Carlson, Steve Carlson, David Hanson), vilkas uppgift består i att bokstavligen attackera och pulverisera motståndarna.

När det blir uppenbart att Charlestown Chiefs' supportrar älskar Hanson brödernas hårda och blodiga stil bestämmer sig Reggie för att följa med strömmen och eldar upp sina andra spelare med en lögn om att om de vinner mästerskapet kan ägaren av laget sälja dem till en grupp pensionerade rikemans knösar i Florida.

Jag har rätt lite att säga om den första Slap Shot. Den är både rolig och välspelad, men samtidigt inte speciellt barnvänlig. Många av skämten filmen igenom är våldsrelaterade och jag sitter till större delen av filmen och gapskrattar. Storyn i sig är ganska förutsägbar, men fungerar i kombination med filmens skämt och goda skådespelare.

Jag har inte så mycket mer än så att säga om den första filmen. Den är bra och rolig och bevisar att bara för att en film är gammal innebär det inte att den inte kan vara exempelvis rolig.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0076723/

Charlestown Chiefs har förlorat större delen av deras matcher i två år och läget ser mörkt ut. Men när laget säljs till miljonären Richmond Claremont (Gary Busey) förväras deras situation då Claremont har en helt ny spelplan: att förvandla Chiefs till schabblande, eviga förlorare i en falsk hockeyliga som skapats speciellt för TV. Och för att strö extra salt i såren har laget fått en ny coach.. i form av Jessie Dage (Jessica Steen). Det är nu upp till lagkaptenen och den f.d coachen Sean Linden (Stephen Baldwin) - vars förflutna inom sporten kantas av mörka incidenter - och de övriga i laget att bevisa för världen att de har det som fodras för att kunna hitta tillbaka till sin passion för spelet.

Slap Shot behövde verkligen ingen uppföljare. Den avslutades på ett sånt sätt att någon direkt fortsättning egentligen inte skulle kunna gå att genomföra.. utan att storyn i dess uppföljare skulle kännas rent av korkad. Så.... Slap Shot 2: Breaking The Ice är alltså en helt onödig uppföljare egentligen, men samtidigt är det en hyfsad komedi i sig - även om det hela känns hyfsat mycket som en ren upprepning av den första filmen, fast med några förändringar.

Storyn är en enda klichée och vi har sett den många, många gånger innan i andra sammanhang - vilket gör att händelseförloppet är löjligt lättuträknat. Skådisarna är hyfsade och vi återser Steve Carlson, Jeff Carlson och David Hanson i rollerna som bröderna Hanson.. dessvärre har de ytterst lite screentime och ses mestadels bara till i början och slutet av filmen.

Nu vet jag inte om det bara är jag som har jävligt dålig humor eller om filmen faktiskt är rolig, men jag skrattade en hel del under filmens gång och skämten ligger hyfsat tätt intill varandra vilket medför att det inte blir så mycket dötid att sitta och vänta på att någonting kul ska inträffa.

Hur som haver; Slap Shot 2 är en onödig uppföljare, men den är helt okej som en fristående film.. för kul är den, även om det stinker B-rulle lång väg.

http://www.imdb.com/title/tt0282171/

För att rädda sitt gruppboende strax utanför Charlestown från den hänsynslösa byggpampen Bernie Frazier (Lynda Boyd) sätter en grupp föräldralösa barn ihop ett hockeylag och hoppas på att kunna få den övriga lokalbefolkningen på sin sida. De får även hjälp av de ökända bröderna Hanson (Jeff Carlson, Steve Carlson och David Hanson), som var kända för sin brutala typ av hockey men som numera lever ett mer "zen-aktigt" liv.. vilket kommer förändras drastiskt.

Den tredje filmen är trilogins svarta får. Inte nog med att den knappt är rolig (jag skrattade till ungefär fyra gånger under hela filmens gång), den tar en annan väg än de två tidigare filmerna och känns mer som en barnvänlig film. Svordomarna, de brutala slagsmålen där de inblandade blir blodigt blåslagna och misshandlade och den rent utsagt brutala humorn är bortblåst och istället får vi väldigt, väldigt tam och rent av tråkig "humor" - framfört till större delen av inkompetenta idioter som inte vet vad skådespeleri innebär.

Carlson, Carlson och Hanson gör hyfsade insatser jämtemot de två tidigare filmerna och är inte alls lika roliga som tidigare - mycket tack vare ett uselt och svagt manus. Vi ser även till Leslie Nielsen i en biroll som Charlestown's borgmästare, vilket innebär en allvarlig och inte alls idiotrolig roll som vi är vana att se denne herre i. Lynda Boyd spelar över och irriterar mest. De övriga i rollistan är cheesigt usla och ärligt talat så är egentligen ingen speciellt sevärd i den här tredje delen. Storyn är till en viss del återigen en upprepning och klichéerna bombas över hela filmen, vilket medför att tristessen ökar mer och mer ju längre filmen går.

Om man tyckte den andra filmen var usel bör man tänka sig för innan man ser den tredje. Avstå den helt och se den första istället. Kanske tvåan också.

http://www.imdb.com/title/tt1245734/

Sammanfattningen då. Den första filmen är råbra och riktigt kul. Den andra filmen är okej underhållning om man ser den som en fristående film och struntar i att den har något med den första filmen att göra. Den tredje filmen behöver man inte se överhuvudtaget.. jag tror man klarar sig ganska bra utan den ändå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0