Tales From The Crypt - Season 1

Den första serien blir alltså Tales From The Crypt - och det finns en del att säga om den. För att fylla ut recensionen på den första säsongen (som bara ligger på 6 avsnitt) tänkte jag slänga med lite kul trivia och information kring serien.. och så. Men först, avsnitten.

Episod 1: The Man Who Was Death. När en delstat i USA avskaffar dödsstraffet tar bödeln Niles Talbot (William Sadler, som medverkade i flera avsnitt i serien - samt två av långfilmerna) lagen i egna händer och fortsätter med sitt arbete, även om han blivit uppsagd.

Det första avsnittet i serien är inte speciellt märkvärdigt i mitt tycke. Det händer inte så mycket, men det ger även tittaren en försmak av vad som komma skall.. och det hela avslutas med en twist (denna typ av slut användes sedan i väldigt många av de övriga avsnitten i serien). Avsnittet är inte dåligt, men det tillhör inte heller ett av de bästa i serien - tycker jag.

Episod 2: And All Through The House. På julaftonskvällen mördar en kvinna (Mary Ellen Trainor) sin man (Marshall Bell) för hans livförsäkring, men den perfekta planen hon hade får en ny vändning då ett psycho (Larry Drake) - utklädd till jultomten - rymt från ett närliggande mentalsjukhus...

Det här är ett av mina favoritavsnitt i hela serien faktiskt. Kvalitén på avsnittet håller sig i slasherstandard och innehåller ett par riktigt bra skådespelare (speciellt Larry Drake som är klockren som psychot) och ett par stycken skrämmselsekvenser som funkar rätt bra. Avsnittet bjuder även på en del nagelbitande spänning. Att avsnittet är ett av mina favoriter i serien är nog mycket för att jag alltid varit lite knäsvag för skräckisar med jultema. Det här avsnittet blev även filmat i Tales From The Crypt från 1972 - en långfilm med 5 kortare berättelser baserade på samma serietidningar som den här tv-serien är baserad på (filmen har emellertid ingenting med den här tv-serien att göra). Avslutningsvis: naughty... or nice?

Episod 3: Dig That Cat... He's Real Gone. Luffaren Ulric (Joe Pantoliano) får ett erbjudande av Dr. Manfried (Gustav Vintas) som går ut på att Dr. Manfried får operera in en körtel från en katt in i Ulric's hjärna mot att Ulric får en stor summa pengar för det. Ulric går givetvis med på det och får inte bara en stor summa pengar, utan även egenskapen att kunna dö nio gånger. Ulric tar vara på sin nya egenskap snabbt och börjar dö inför publik. Men ingenting varar för evigt...

Det tredje avsnittet i serien är inget höjdaravsnitt i mina ögon, men den har sina ljusa stunder och slutet får mig att le brett varje gång. Joe Pantoliano (som senare var med i Bad Boys filmerna) gör utmärkt ifrån sig, Robert Wuhl är hysterisk som showpresentatör, Gustav Vintas är bra som forskaren och Kathleen York är bra i sin roll - även om hon är rätt dryg och irriterande. Jag tycker det här avsnittet är helt ok - inte dåligt, men inte heller superbra.

Episod 4: Only Sin Deep. Erbjuden en stor summa pengar för sin skönhet, säljer den prostituerade Sylvia (Lea Thompson) sin skönhet till en underlig pantbanksägare (Britt Leach). I tron om att han måste vara knäpp börjar hon omedelbart spendera pengarna för att få en snuskigt rik man (Brett Cullen) på fall, för att kunna leva ett liv i lycks.. men en stor överaskning väntar på henne.

Det här är inte heller ett speciellt märkvärdigt avsnitt i serien och ska jag vara ärlig så stör jag mig rätt mycket på Lea Thompson's karaktär. Jävla bitch. Egentligen händer det inte så mycket i avsnittet heller, förrens det är runt 10 minuter kvar - vilket gör att avsnittet blir rätt gaggigt och inte speciellt spännande. Den avslutande twisten är helt ok och höjer avsnittet lite från att landa platt. Godkänt, men ett av de svagare avsnitten i serien.

Episod 5: Lover Come Hack To Me. Peggy (Amanda Plummer) och Charles (Stephen Shellen) har precis gift sig. Paret beger sig iväg på sin smekmånad, men stöter på hinder på vägen och tar skydd i en gammal övergiven herrgård. Charles upptäcker dock snart en mörk hemlighet i Peggy's familj...

Avsnitt fem, säsong ett, är ett av de mer simpla avsnitten i serien men har också en rätt klockren twist i slutet som påvisar att alla har vi skelett i garderoben. Plummer och Shellen är bra i sina rollsättningar och avsnittet blev regisserat av ingen mindre än Tom Holland (mannen bakom Child's Play och Fright Night). Jag gillar det här avsnittet iaf och det tillhör ett av de bättre - men inte ett av de bästa.

Episod 6: Collection Completed. Jonas (M. Emmett Walsh) har precis blivit pensionerad och saknar sitt jobb. Inte nog med det, så har hans fru Anita (Audra Lindley) plockat in en massa hemlösa djur. Jonas tappar tålamodet allt eftersom dagarna går, men finner en möjlig lösning på sitt problem i en ny hobby...

Istället för att vara läskig och spännande bjuder det sjätte - och sista avsnittet - i säsong ett av Tales From The Crypt på en mer komisk sida. Walsh och Lindley är mycket bra som det äldre paret och Martin Garner gör en riktigt bra insats som den irriterande - men ändå smårolige - grannen. Det är ett helt ok avsnitt och en rätt bra avslutning på den första säsongen. Serien har haft betydligt sämre avsnitt, iaf.

Och nu över till trivia och information. Ni som läser min blogg flitigt kommer nog ihåg min recension på den första Tales From The Crypt filmen - Demon Knight - där jag skrev lite kort om konceptet med Tales From The Crypt. Jag tänkte emellertid skriva lite mer i den här recensionen.. så.. håll i hatten, nu kör vi.

Seriens titel är baserad på en EC Comics serietidning från 1950-talet med samma namn och gick mellan åren 1989 och 1996, och episoderna i serien är baserade delvis på den serietidningen men också på de fyra andra EC Comics serietidningarna som kom ut samtidigt (Haunt Of Fear, Vault Of Horror, Crime SuspenStories och Shock SuspenStories). Programmet var producerat av HBO tillsammans med The Geffen Film Company och Warner Bros. Television, som inte fick några creds för programmet (samtliga ingick i ett produktions konsortium officiellt kallat Tales From The Crypt Holdings). Tales From The Crypt serien var emellertid inte de första filmatiseringarna av EC Comics serietidningarna. Mellan 1965 och 1980 släppte Freddie Francis flera skräckfilmer med kortare berättelser i sig, och 1972 släppte han även en film med samma titel som den här serien. Denna och andra liknande serier - så som Tales From The Darkside - bör inte bli ihopkopplade (även om Francis' film har berättelser i sig ur samma serietidningar som den här serien).

Då serien visades på HBO (en premium kabeltv station) var det en av de få serier som var helt befriad från censurering enligt TV-nätverkets standarder och regler. TV-stationen tillät serien att innehålla våld och annat innehåll som inte tidigare uppkommit i de flesta TV-serier under den tiden.

Utöver detta ingick även många stora Hollywood-stjärnor i många av episoderna, antingen som manusförfattare, regissörer eller aktörer. På så sätt kunde många stora Hollywood stjärnor vara både på bio och på TVn, samtidigt. Ett urval av dessa stjärnor - som stod framför kameran i något av avsnitten - är: Steve Buscemi, Benicio Del Toro, Brad Dourif, Kirk Douglas, Eric Douglas, Whoopi Goldberg, Bobcat Goldthwait, Bob Hoskins, Bill Paxton, Joe Pesci, Brad Pitt, Tim Roth, Meat Loaf etc. Och så ett urval på de personer som stod bakom kameran i något av avsnitten: Michael J. Fox, Tom Hanks, Arnold Schwarzenegger, Robert Zemeckis (även en av programmets producenter), Tom Holland, Tobe Hooper och Freddie Francis (yes, samma man som stod bakom '72ans Tales From The Crypt). Vi får inte heller glömma bort John Kassir som alltid gjorde rösten till The Cryptkeeper - samt dök upp i egen hög person i ett avsnitt.

1991 sände Fox TV-nätverket ett pilotavsnitt av Two-Fisted Tales, en spin-off baserad på 1950-talets EC action serietidningar. Men Fox beslöt sig för att lägga ner idéen och Crypt Keeper sekvenser lades till innan och efter varje story (Yellow, Showdown och King Of The Road) och HBO släppte dem som Tales From The Crypt avsnitt. Jag tycker detta är lite komiskt då jag faktiskt har Two-Fisted Tales TV-filmen (som släpptes 92) inspelad på en gammal vhs-kasett, någonstans.

1993 släpptes ett söndagsmorgon barnprogram (i USA, så klart) kallat Tales From The Cryptkeeper, baserad på TV-serien men utan våldet och det ifrågasättande innehållet från originalserien. John Kassir fortsatte emellertid att låna ut sin röst till The Crypt Keeper. 3 år senare, 1996, drogs en spelshow kallad Secrets Of The Cryptkeeper's Haunted House igång där The Crypt Keeper var programledaren (återigen var det Kassir som lånade ut sin röst).

Det var väl ungefär all den trivia jag hade att berätta för hela serien, faktiskt. Jag kommer koncentrera mig mer på själva säsongerna i de resterande recensionerna. Men nu, den obligatoriska sammanfattningen: seriens första säsong lägger helt klart grunden för resten av serien och bjuder på några guldkorn, men också tyvärr ett och annat avsnitt som är sisådär (detta förekommer emellertid igenom hela serien). Den första säsongen är långt ifrån min favoritsäsong i serien, men det betyder inte automatiskt att jag tycker den är dålig - tvärtom.

Läs gärna mina recensioner på de tre långfilmerna också: Demon Knight, Bordello Of Blood och Ritual.

Angående rekommendationer kring serien, så vill jag faktiskt rekommendera hela serien (även om den sista säsongen är.. väldigt sisådär).

http://www.imdb.com/title/tt0096708/
http://www.imdb.com/title/tt0096708/episodes#season-1

Kommentarer
Postat av: Rosie

Det här verkar inte vara någon serie för mig faktiskt. Men jag läste igenom hela skiten! :D

2009-12-18 @ 01:14:40
URL: http://roosiee.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0