Vahetere...orka?

Forskaren Dr. Lawrence Angelo (Pierce Brosnan) har utvecklat en virtuell verklighet som skickar användaren rakt in i en datorgenererad värld. Angelo bestämmer sig för att ta sina experiment till nästa nivå och frågar sin efterblivne trädgårdsmästare Jobe (Jeff Fahey) om han vill prova ett spel som kan göra honom mer intelligent - givetvis i syfte för att se om hans experiment kan öka intelligensen hos Jobe. Experimentet lyckas, men med oanade bieffekter.

Den mer välkända versionen av Stephen King's novell, från 92. Filmen finns i två versioner; ena är bioversionen på ca 107 minuter och den andra är en director's cut version på ca 140 minuter. Jag såg den förstnämda - för andra gången.

Första gången jag såg den här filmen var för många, många år sedan när jag var 7 eller 8 år gammal. Jag tyckte filmen sög rejält och hårt då och jag tycker att den är helt ok nu - mer eller mindre. Effekterna är grymt utdaterade och får mig att gapskratta mer än att bli imponerad. Utöver detta är storyn otroligt utdragen och det börjar faktiskt inte röra på sig ordentligt förrens runt en timme in i filmen. Filmen byggs upp, visst, fine, men det går otroligt sakta och det blir egentligen inte intressant förrens de sista 30 minutrarna av filmen.

Skådespelarna är dock bra och Fahey är utmärkt som Jobe, som går från retard till ett komplett psycho och Brosnan är bra som forskaren - mer eller mindre. Övriga skådespelare behövs inte nämnas, men de gör väl hyfsat ifrån sig.

Det mest minnesvärda kring filmen för mig är nog iaf mot slutet då hardcoregruppen Masters Of Ceremony har samplat repliker ur filmen till sin odödliga klassiker Hardcore To Da Bone.

Slutligen; utdragen film med otroligt utdaterade effekter som de borde ha väntat med att göra i iaf 10, 15 år eller något. Recension av kortfilmen från 87 hittar ni här.

http://www.imdb.com/title/tt0104692/