Vahetere...orka?

Som jag utlovade i min recension av den första Nightmare filmen; här kommer Never Sleep Again: The Elm Street Legacy, dokumentären om Nightmare serien och Freddy Krueger - och vilken dokumentär.

Teamet bakom His Name Was Jason: 30 Years Of Friday The 13th återvänder med den här dokumentären och upplägget är hyfsat likt Friday dokumentären - man går igenom filmerna i kronologisk ordning och intervjuar skådespelare, regissörer, manusförfattare, specialeffektsteam osv. som berättar och pratar om filmerna i serien (samt Freddy vs. Jason) och TV-serien Freddy's Nightmares (vilket jag blev lite förvånad över) - men inte remaken. Det känns som att teamet har lyckats fånga upp de flesta bakom filmerna, men avsaknaden av Johnny Depp (Nightmare 1 och 6) och Frank Darabont (en av manusförfattarna av Nightmare 3) existerar där och det är lite snopet att dessa två herrar inte intervjuats.

En stor skillnad mellan Friday och Nightmare dokumentärerna är speltiden och hur ingående de är i Nightmare i jämförelse med Friday. Friday ligger på ca 90 minuter och går ganska grundligt in på Friday filmerna, medans Nightmare dokumentären ligger på närmare 240 minuter och djupdyker i filmserien och vi får en ganska bra inblick bakom kulisserna - vilket täcker det mesta - i en välstrukturerad och effektiv jargong (som i Friday dokumentären).

Exempelvis berättas det om att Nightmare 5 blev kraftigt redigerad innan dess biorelease (vilket jag berättade om i min recension) och vi får även se de oredigerade klippen snabbt under dokumentärens gång. Det berättas även att det förekom väldigt dålig stämning under inspelningarna tack vare bland annat brist på tid och ett färdigt manus, då man under flera av Nightmare produktionerna påbörjat filmningen innan ett fullständigt manus funnits till hands.

Hur som helst är Never Sleep Again: The Elm Street Legacy dokumentären en guldgruva för den nyinvigde Freddy-anhängaren och hardcore-fanet och speciellt besviken lär ingen bli som gillar Nightmare och Freddy Krueger.

Men vi är inte klara än! Precis som Friday dokumentären kommer även Nightmare dokumentären i en 2 disc edition och disc 2 är självfallet fullproppad med extramaterial.

Extramaterialet består av följande:
Förlängda intervjuer som inte fick plats i dokumentären. Här pratas det även kort om remaken. En förhandstitt på Heather Langenkamp's kommande dokumentär I Am Nancy. Vi ser även personer som tillverkar Freddyhandskar, Freddyfans och deras samlingar, en grovt redigerad version av Angry Video Game Nerd's recension av A Nightmare On Elm Street NES-spelet (och nyinspelade kommentarer av James Rolfe), Nightmare-konceptet som serietidningar och böcker, en kortare video med kommentarer ifrån kompositörerna och låtskrivarna i Nightmare filmerna en kort dokumentär om filmernas affischer, där deras skapare Matthew Joseph Peak berättar om sina skapelser och om hur originalmålningen till första filmen höll på att gå förlorad för alltid.

Utöver allt detta får vi även en teaser av själva dokumentären, ett tio minuter klipp där skådespelarna från Nightmare filmerna läser upp utvalda repliker och således agerar varje film under 10 minuter samt en kortare video med Horror's Hallowed Grounds där teamet åker till flera av de platser där de spelade in den första Nightmare.

Never Sleep Again: The Elm Street Legacy lämnar inte mycket kvar att önska sig och det är en väldigt intressant dvd som täcker mer eller mindre allt som kan vara av intresse angående Nightmare filmerna och Freddy Krueger. Mycket bättre eller informativt än så här kan det nog faktiskt inte bli.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt1510985/

Dokumentären handlar givetvis om Eddie Meduza - eller Errol Norstedt som han egentligen hette - och kartlägger hans liv. Dokumentärens speltid på ca 74 minuter känns dock lite kort och någon direkt struktur existerar inte, utan man hoppar hela tiden mellan olika saker som inträffat i Errol's liv.

I början av 2009 sände Sveriges Radio en dokumentär kallad "Mera Brännvin" som även den tog upp Errol Norstedt's uppväxt, liv och musik och detaljerade hans karriär från lokala rock- och dansband genom hans seriösa projekt till den okrönte raggarkonungen Eddie Meduza - allt igenom intervjuer av släkt och vänner samt några av de sista privata inspelningar han gjort för sig själv.

Jämför man de två dokumentärerna märker man ganska snabbt att de gjort en lång historia kort (som Helt Perfekt's ägare skrivit i sin recension på dvdkritik.se) med dvd-dokumentären. Vi får visserligen ett bra och väldigt intressant porträtt av Errol, men saker så som de tidiga åren med musiken och hur han kämpade för att bli accepterad som seriös musiker känns saknade. Även kontroverserna han var inblandad i så som bråken med Bert Karlsson eller samröret med Ultima Thule nuddas bara utan några direkta fördjupningar. Och som HP's ägare skriver: "Absolut en oumbärlig dokumentär för ett Meduza-fan, men som en introduktion till Eddie för den oinvigde är det nästan oanvändbart. Detta är dock inte det kompletta porträtt av en mångfacetterad man som han förtjänar, fast kompletterar du med "Mera Brännvin"-dokumentären så får du förmodligen det närmaste du kommer att komma.".

Jag avslutar med att säga att Errol Norstedt kanske är död, men han kommer för alltid att leva vidare i sin musik och det material som finns med honom. Må han vila i frid.

Rekommenderas (till fans av Errol "Eddie Meduza" Norstedt)!

http://www.imdb.com/title/tt1590020/

Pumping Iron handlar om.. bodybuilding. Vi får följa ett par personer (bland annat Arnold Schwarzenegger) som tränar inför 1975 års Mr. Olympia och Mr. Universe.. och det är verkligen inte intressant. De gaggar på om bodybuilding, hur de tränar, hur fantastisk sporten är, hur de tänkt vinna osv. Samtidigt påvisar dokumentären att bodybuildingsnubbar inte är hjärndöda biffar som har större muskler än hjärnor och att de faktiskt kan vara rätt djupa av sig, men det hela rinner ut i sanden och jag känner mer för att gå och göra något annat än att titta på dokumentären.

Dokumentären är från 77 (jag antar att de blev klara med dokumentären då) och 8 år senare, 1985, släpptes en uppföljande dokumentär, med titeln Pumping Iron II: The Women - men den skiter jag i. Hur som helst; för de som är intresserade av bodybuilding (eller bara vill spana in muskelknuttar) är den här dokumentären säkerligen intressant. För mig var det bara 85 minuter rastlöshet.

http://www.imdb.com/title/tt0076578/

Biography är ett amerikanskt biografi/dokumentär/historia-program där de berättar om olika välkända personer inom diverse olika ämnen - film, sport, forskning, politik, krigsföring osv. Avsnittet jag tittat på och tänkte recensera handlar givetvis om ovannämda person: Arnold Schwarzenegger.

Igenom avsnittet berättar de hyfsat detaljerat om Arnold's uppväxt, hur han slog sig fram inom bodybuilding och vilka vägar han fick lov att ta för att ta sig dit han ville; filmvärlden. De går givetvis också in på hans filmkarriär och hans politiska karriär, men även de motgångar han fick gå till mötes, både privat och som kändis, så som filmer som floppade, hjärtproblem och skandaler involverande sexuella trakasserier. De går även kort in på hans privatliv, så som hur han träffade sin fru Maria Shriver, deras giftermål och deras barn. Men då det här Biography avsnittet är ifrån 2003, så har det ju givetvis hänt en del sen dess för Arnold.

Utöver Arnold intervjuas flera andra personer som följt honom genom åren, exempelvis James Caan, James Belushi, Jonathan Mostow, Ivan Reitman, Stan Winston, Penelope Ann Miller, Kelly Preston, Ronald Shusett, Kristanna Loken, Jack Armstrong (bodybuilder), Eric Morris (skådespelarlärare) och Joe Weider (en av Arnold's vänner).

Dokumentären i sig är informativ och är intressant - åtminstone för oss som är fans till Arnold. Men samtidigt målar nästan alla intervjuade upp Arnold som en hyvens snubbe som aldrig gjort en fluga förnär, vilket jag ärligt talat tror vad jag vill om. Visst, Arnold har säkert gjort mycket gott här i världen och är säkerligen en mycket bra pappa och man i sig - men vi har alla skelett i garderoben.. och det kommer ingen undan med.

Fans till Arnold får nog ut - åtminstone lite - av den här dokumentären, alla andra som inte är det får nog inte ut ett skit av den.

http://www.imdb.com/title/tt0472034/

Efter att blivit såld på Bad Taste soundtracket (igen) kunde jag inte låta bli att rota reda på min VHS release (från Film Co Sweden AB) av Bad Taste och kika på den igen. Direkt efter filmen har de laggt in en strax under 30 minuter lång dokumentär om själva filminspelningen, vars namn är Good Taste Made Bad Taste.

Igenom dokumentären får vi en snabb återblick på vad Jackson gjorde INNAN Bad Taste, hur hans intresse för film skapades och utvecklades genom åren - vilket sedan övergår till full koncentration på hur Bad Taste kom till. Tack vare den korta speltiden på dokumentären får vi några snabba svar på frågor man kan ha, exempelvis hur de filmade filmen, hur vapnen i filmen kom till och varför utomjordingarna ser ut som de gör. Och så vidare.

För att vara en strax under 30 minuter kort dokumentär så är den väldigt informativ och givetvis också väldigt intressant, mycket tack vare att de faktiskt koncentrerar sig till större delen berätta om hur de gjorde för att göra filmen och inte gagga om hur bra och framgångsrik den blev - det vet vi ju alla redan. Det enda jag har att klaga på är att många av frågetecknena för mig fortfarande svävar i luften, även om jag har sett den här dokumentären otaliga gånger. För att ge ett exempel så funderar jag än idag hur han egentligen lyckades genomföra scenen där han slåss mot sig själv som två olika karaktärer. Fast å andra sidan brukar ju inte konstnärer berätta precis alla hemligheter bakom deras produktioner heller.

Good Taste Made Bad Taste är hur som helst en informativ, om än lite väl kort, dokumentär som ger svar på iaf några frågor man kan ha kring Bad Taste och dess produktion - även om många svar blir uteslutna och många frågor fortfarande svävar kvar i luften. Den förnöjer nog de flesta Peter Jackson fans som har koll på hans äldre filmer.

Läs gärna min egen recension av Bad Taste filmen också.

http://www.imdb.com/title/tt0366529/

Den här dokumentären kom - enligt IMDB - 1985. Jag har den på Bonusdisc Of The Dead i min Trilogy Of The Dead box. Dokumentären handlar delvis om Dawn Of The Dead inspelningen, delvis om Romero's tidigare filmer och delvis om Romero och hans karriär som filmmakare.

Ordet 'intressant' är väldigt svagt i den här dokumentären. Det enda jag fann intressant var intervjuerna med Tom Savini. Resten kändes som ett oändligt malande om hur bra indipendent filmer var/är och att man faktiskt kan lyckas slå igenom bara man vill.. bla bla bla..

Att de dessutom inleder dokumentären med att visa scener ur Night Of The Living Dead och Martin (en film Romero gjorde precis innan Dawn) med en berättare som låter som att hon ska somna när som helst sköt mina förhoppningar rätt duktigt ner i backen. Resten av dokumentären är ett jävla malande om ovanstående grejer vilket är ganska ointressant.

Kvalitéen på dokumentären var ett rent skämt också. Jag satt - i princip genom hela dokumentären - och undrade om de rippat av vhs-releasen och sedan slängt in den som bonusmaterial på dvdn. Bildkvalitéen var halvdassig och ljudet var ännu värre. Och på det hör man ett tjutande rakt igenom hela dokumentären som irriterade mig något fruktansvärt.

Med tanke på att dokumentären involverade Night och Dawn filmerna tycker jag att de kunde presterat bättre ifrån sig än det här. Det finns visserligen säkert någon dokumentär där ute som faktiskt dokumenterar intressanta saker.. om både Night och Dawn.

http://www.imdb.com/title/tt0173771/

Tack vare att remaken av den klassiska skräckfilmen Friday The 13th släpptes för ett par dagar sen släpptes den här dokumentären strax innan premiären. Dessvärre har jag bara lyckats få tag i disc 1 av dokumentärdvdn, så ni får nöja er med en recension av den.

Genom dokumentären får vi se diverse olika klipp från alla filmerna. Ingenting är redigerat, utan vi får se blod, tuttar och en jävligt pissed Jason. Yay! Utöver det får vi en massa intervjuer med många av de som gjort de här filmerna. Dokumentärens host är Tom Savini och mellan "ämnena" de tar upp får vi se korta cutscenes där någonting händer och Mr. Savini babblar lite. Lite halvkul, faktiskt. Dessvärre innehåller inte dokumentären så värst mycket nytt för oss hardcorefans av serien, utan den här passar troligtvis mest för en person som inte vet så mycket om serien, Jason och alla som står bakom.

Utöver originalserien (och Freddy Vs. Jason) är de in en snabbis på remaken av Friday The 13th. Jag vet inte riktigt vad jag har att säga om det de säger, men de låter otroligt självgoda vilket gör att "skitfilmsalarmet" ringer utav bara helvete hos mig, tyvärr. Hur som helst kommer jag se den och dömmer den efter att jag har sett den. En av bristerna i den här dokumentären är att de pratar väldigt mycket om att Friday The 13th filmernas goda sidor och utesluter nästan allting som är dåligt med dem. Jag säger inte att filmerna är usla, men de är inte heller felfria.

En liten rolig sak de nämner i dokumentären är spelet till Nintendo 8-bitar, där de tagit med klipp ifrån Angry Video Game Nerd's recension av spelet (James Rolfe själv skymtar förbi lite snabbt med).

De få grejer jag inte visste om som de tar upp i dokumentären var ganska intressanta, men då jag visste mer än hälften av allt de pratade om redan kändes det mest som att dokumentären friskade upp minnet lite grann bara.

Den här dokumentären är troligtvis mest menad för de som inte kan så mycket om serien och vill lära sig mer. Eller rent av bara ha något att titta på som har med Jason att göra.. eller nåt.

Sevärd, men kan vara mindre intressant för hardcorefans till serien.

http://www.imdb.com/title/tt1282052/

Sist och givetvis minst kommer här en recension på den 37 minuter långa dokumentären Harvesting Horror: Children Of The Corn som medföljde på Divimax Special Edition dvdn av Children Of The Corn.

I dokumentären berättar regissören, Fritz Kiersch, om filmproduktionen, bland annat. John Franklin, som spelade Isaac, och Courtney Gains, som spelade Malachai, intervjuas också i dokumentären.

De tre männen berättar om produktionen, kort om hur de genomförde vissa grejer, hur Franklin och Gains fick sina roller och hur Kiersch fick regissör-rollen för filmen. För att dra några exempel av vad som pratas om i dokumentären, alltså.

Egentligen tyckte jag inte dokumentären var speciellt intressant. Det enda de pratade om var de bra aspekterna av den första filmen, enligt dem fanns det uppenbarligen ingen som tycker att filmen är kass, halvdan eller bara ok utan alla tycker den är jättebra och jätteläskig. Givetvis är inte fallet så, den är inte läskig någonstans. Möjligtvis att det är läskigt att den fått göras.

De berättar lite olika saker omkring filmen också. Exempelvis berättar Franklin om när han satt på ett fik strax efter filmens premiär och en kärring hade börjat vråla när hon såg honom och sprang ut. Strax därpå kom hon in igen och sa att hon inte klarar av att sitta nära Franklin för att han är "läskig". Herregud. Gains berättade också att många (ett par hundratal personer, enligt honom själv) har sagt till honom att de haft mardrömmar om hans karaktär (Malachai). Snark.

I slutet av dokumentären pratar de ca 10 sekunder om uppföljarna och de verkar väldigt nöjda tack vare att det har blivit en serie och som vanligt låter det "ingen trodde att det skulle bli en serie".

Hur som haver tycker inte jag om den här dokumentären. De är alldeles för egenkära och ser inte sina egna fel, utan enligt dem tycker alla om originalfilmen av Children Of The Corn. Vilket skämt.

http://www.imdb.com/title/tt0432876/

Nu har jag tänkt inviga en ny kategori och gör det med Halloween: 25 Years Of Terror.

Dokumentären täcker Halloween-filmerna, originalet från 1978 till den åttonde filmen som kom 2002. Skådespelare, manusförfattare, regissörer, producenter och diverse olika medverkande i filmerna intervjuas. Utomstående människor så som fans, producenter, regissörer etc blir intervjuade också. De skiftade mellan intervjuer, klipp från filmerna och klipp ifrån "Halloween Returns To Haddonfield: The 25th Anniversary Convention".

Jag gillade den här dokumentären. Den var riktigt intressant då man fick reda på en hel del information och de som intervjuades påpekade inte enbart filmernas bra sidor utan även deras brister. Moustapha Akkad (exekutiv producent till samtliga Halloween-filmer) påpekade dessutom att de borde ha väntat i minst 2 år innan de gjorde Halloween 5 (de väntade bara ett år innan de släppte den). Och så var det en filmkritiker som sa att han hade kunnat vrida nacken av karaktären Tina i Halloween 5 också, vilket jag skrattade till åt.

De berättar också en riktigt intressant grej om Halloween: The Curse Of Michael Myers (del 6, alltså). Innan de fick släppa filmen gjordes en screentest (publik får titta på den och bedömma om den är bra eller suger). Filmen fick en hel del kritik, däribland att slutet sög riktigt hårt. Så de bestämde sig för att spela in större delen av filmen igen och använde inte speciellt mycket av det gamla materialet. Så, det finns två olika versioner av Halloween: The Curse Of Michael Myers. En bioversion och en producer's cut. Bioversionen är recenserad här och producer's cut versionen är recenserad här.

Finns egentligen inte så mycket mer att skriva om den här dokumentären. Den var väldigt intressant och informativ. Om man inte kan så mycket om serien, men vill veta mer om den, tycker jag man ska se den. Om man redan kan en hel del om serien tycker jag ändå man ska se den, det är säkert något man inte visste om.

Dessutom är det troligtvis den första dokumentären om skräckfilmer där någon visar sina bröst.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0469093/