Two Thousand Maniacs!

Sex stycken nordstatsbor på resande fot blir lurade till den lilla staden Pleasant Valley där ett jubileum är i full gång. Vid deras ankomst blir de informerade om att de är stadens hedersgäster och att invånarna har sett fram emot att träffa dem. Det udda firandet får sin förklaring för var och en av besökarna då den mörka sanningen kommer fram i dagsljuset...

Så, äntligen har jag fått tag i Two Thousand Maniacs! - originalet från 64 som fick en remake 2005 i form av 2001 Maniacs (som får en uppföljare i år) och jag måste säga att jag inte är speciellt imponerad av den.

Det var en ok film, men det var en del grejer jag inte riktigt kunde släppa igenom. Exempelvis var ljudet något av det drygaste jag har hört i en film. Ena stunden det vara så pass högt att det bara tjöt i högtalarna, för att i nästa stund bli dovt och brummande. Emellanåt hörde jag knappt vad de sa i filmen heller, vilket blev rätt irriterande. Speciellt spännande eller äckligt var det aldrig heller, utan det kändes mest som att mordscenerna var rätt utdragna med mer snack än våld - även om scenerna troligtvis var otroligt stötande och provocerande vid sin release för snart 50 år sedan.

Skådespelarna och effekterna var dock helt ok för sin årgång och vissa grejer fick mig faktiskt att lyfta på ögonbrynet lite grann. Storyn var ok, men manuset kunde ha varit mer välskrivet. Att sitta och titta på en bunt bondläppar som skriker (vilket var en av anledningarna till skrapandet i högtalarna) i flera minuter är förbannat ointressant - helt ärligt.

Jag har läst lite här och var att fans av den här filmen tycker att den är hysteriskt kul och underhållande. Ehm.. antingen så måste jag blivit lobotomerad utan att själv känna till det, eller så är inte filmen kul - för jag skrattade inte. Filmen blir dock aldrig - tack och lov - speciellt seg. Det rör hela tiden på sig och visst finns väl de intressanta grejerna där, men varken gapskratt eller någon direkt spänning inbefinner sig (som jag redan skrivit) aldrig.

Jag vet inte riktigt om jag vill klassa den här filmen som splatter, men i och med att den inte är läskig (eller ens spännande) utan innehåller mest en del onödigt och oprovocerat våld så vill jag inte sätta den i skräckkategorin.

Hur som haver; jag föredrar för en gångs skull faktiskt remaken. Den är ungefär allt den här filmen inte är. Men som sagt, det är en ok film.. även om jag förväntade mig betydligt mycket mer än så här. Fast.. det kanske var jag som hade för höga förhoppningar på den?

http://www.imdb.com/title/tt0058694/

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0