Vahetere...orka?

Dödstystnad.

Efter att Jamie Asher fått ett paket, innehållande en buktalardocka, hittar han sin fru Lisa mördad, med tungan avskuren och snittad som en docka. Jamie återvänder till deras hemstad, Ravens Fair, för att fixa begravningen och för att hitta sanningen om hans frus död.

Spåren leder honom till en gammal spökhistoria om en buktalerska vid namn Mary Shaw, som under en show blev utpekad som bluff av en pojke som senare försvann. Mary Shaw blev utpekad som förövaren och blev mördad av pojkens släktingar och några andra från byn. Och sedan hennes begravning, tillsammans med sina 101 dockor, har det förekommit mystiska mord där offrena fått tungorna utslitna och ansiktena snittade.

Samtidigt håller inspektören Lipton på att utreda Lisa's dödsfall, men står handfallen utan varken motiv eller gärningsman och har bara Jamie som huvudmisstänkt. Men ju närmare sanningen Jamie kommer kring legenden om Mary Shaw och hennes dockor, desto mer börjar motiven till hans frus död att klarna. Frågan är bara, kommer han att hinna lösa mysteriet innan han själv faller offer?

Första gången jag såg den här filmen (det här var fjärde gången eller nåt) visste jag ingenting om den, mer än att "skaparna av Saw" hade gjort den, som min polare beskrev det. Vi satte oss ner och tittade på den och jag tyckte den var ganska läbbig och emellanåt smått skrämmande.

Första gången jag såg den började jag och mina polare fundera om det var fel på filmen då det inträffar total tystnad i vissa partier av filmen och därpå inträffar någonting som är, eller ska vara menat att vara, läskigt.

Efter allt det där babblet så ska jag komma till kritan. Mitt tycke kring filmen är följande: det är en bra skräckfilm, men efter att ha sett den flera gånger så är all "skräck" borta.. även om det kan tyckas konstigt att den kan vara skrämmande om det blir dödstyst.

Skådespelarna är hyggliga och funkar, även om jag irriterar mig på Donnie Wahlberg som Lipton, som i ett antal av scenerna där han är med i står och rakar sig utan att han egentligen har direkt någonting att raka bort. Effekterna är välgjorda, inget att klaga på där. Storyn är bra, men samtidigt innehåller den en hel del klichéer. För att ge ett exempel, slutet.

Inbitna skräckfans som kan förutsäga i många fall när något ska hända ska nog leta reda på någonting annat. Är man harig av sig och sitter med kudden tryckt mot nyllet kan det här kanske vara något. Jag, hur som helst, gillar den här filmen väldigt mycket fastän den innehåller klichéer och att den har brister i kanterna.

Läs gärna en smått diametralt motsatt åsikt hos Helt Perfekt.

Det sista jag har att säga är: Beware the stare of Mary Shaw. She had no children, only dolls. And if you see her in your dreams. Be sure to never ever scream.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0455760/