Leprechaun In The Hood

Femte filmen i Leprechaun-serien är en otrolig förbättring sen den totalt värdelösa fjärde filmen (som kan läsas om längre ner).

Femte filmen utspelar sig i "the hood" (som titeln menar på). Filmen inleds med att man får se Mack Daddy (spelad av Ice-T) som lyckas få tag i en gyllene och förtrollad flöjt som tillhör en pyssling, under 70-talet (eller när det nu var när alla var hippies). Hans korkade underhuggare tar av medaljongen (yes, den är tillbaka ifrån tredje filmen) från den förstenade pysslingen, samt mynt och andra värdesaker ur pysslingens kruka. I och med att han har tagit av pysslingen medaljongen vaknar denne till liv och dödar honom. Mack Daddy lyckas "ganska" mirakulöst få pysslingen förstenad igen.

Tiden spolas fram till ungefär nutid. Tre mörkhyade killar försöker få skivkontrakt men lyckas inte nåt vidare med det. Dom kommer i kontakt med Mack Daddy som tar med sig dom till hans kontor, lyssnar på en av deras låtar och totaldissar den, i princip. Vännerna blir förbannade och bestämmer sig för att bryta sig in på kontoret och ta så mycket värdesaker som finns där. En sak som bör tilläggas är att Mack Daddy har pysslingen han lyckades förstena tidigare i filmen på sitt kontor.

Killarna bryter sig in, tar en hel del värdesaker (mynt och andra värdesaker som egentligen tillhör pysslingen från början) ifrån kontoret och tar av pysslingen medaljongen. Under tiden kommer Mack Daddy in och en av killarna skjuter honom (nej, han dog inte, tyvärr) och alla tre killarna springer mot dörren när dom hör pysslingen börja tala bakom dom. Dom vänder sig om och två av killarna skjuter honom till schweizerost. En av killarna får syn på flöjten som sitter fast på Mack Daddys handled, tar loss den och efter detta springer alla tre iväg.

Resten kan nog dom flesta räkna ut vad som händer; pysslingen vill ha igen sin flöjt och nöjer sig inte med att be snällt om att få igen den, utan skördar ett antal offer.

Något jag blev lite besviken på var att ett offer är ett så kallat "offscreen-offer", dvs en person dött utan att man får se exakt vad som händer/hänt. Våldet är i övrigt från och till rätt slaskigt och ibland är det inte det.

Warwick Davis är återigen klockren som pysslingen och får återigen rimma en hel del. En hel del musik blir det också i den här filmen, med tanke på att storyn handlar om ett gäng killar som försöker få skivkontrakt. Vad är det för musik då? Mja, i och med att dom är i "the hood", så är nog det rätt lätt att räkna ut; hiphop och "gangstarap" (som dom säger i filmen).

Jag tycker filmen är riktigt underhållande, faktiskt. Musiken är rätt ok (kanske för att jag gillar en del hiphop), den som inte gillar (eller hatar) hiphop kanske ska se något annat, för det är en hel del sån musik i den här filmen, samt ett hiphop-nummer av Warwick Davis själv (utklädd till pysslingen, givetvis)!

Skådespelarna utöver Davis är helt klart godkända och jag kan väl inte direkt klaga på deras insattser) faktiskt. Men det är en sak jag tyckte fattades.. och det var den mörka humorn. Emellanåt kändes filmen ganska gravallvarlig och jag skrattade högst 3, 4 gånger under hela filmen, några flin kom väl visserligen, men jag saknade den där komiska känslan över filmen.

Det sista jag har att säga om den här filmen är att manusförfattarna antingen är drogliberaler eller så försökte dom skapa ett skämt. Nu undrar ni säkert med stor spänning att jag ska berätta vad jag menar. Beredda? Då så. Pysslingen röker på flertalet scener i filmen och blir tydligen stenad av att röka fyrklöver (vilket han gör när han blir lurad av två av killarna). Om ni minns ifrån första recensionen (om ni nu läst den) så skrev jag att pysslingar dör av fyrklöver. Är det någon mer än jag som inte riktigt får ihop det?

Iaf så är filmen helt klart godkänd och är (som jag skrev tidigare) en otrolig förbättring ifrån fjärde filmen. Mycket nöje.

http://www.imdb.com/title/tt0209095/

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0